Arbetsmiiljöverket: Högsäsong för halkolyckor

2026-01-26

Arbetsmiljöverket nyheter: Snö, kyla och vind kan påverka arbetet på olika sätt för den som arbetar utomhus. Januari är månaden när det brukar ske flest halkolyckor under året.

Det är arbetsgivaren som ansvarar för arbetsmiljön på arbetsplatsen. Under vintersäsongen kan det handla om lite andra saker än övriga året, exempelvis att se till att skotta snö och att sanda ordentligt vid entréer och gångstråk för att undvika att någon halkar och skadar sig. Vid trappor och i branta backar kan det behövas räcken. Men kylan i sig kan också vara ett problem som leder till ohälsa.

Flest halkolyckor sker i januari

Januari är den månad som det brukar ske flest halkolyckor under året. Det visar vår statistik över anmälda arbetsolyckor med sjukfrånvaro som har orsakats av snö, vatten och is. Det gäller anmälningar där någon ramlat på samma nivå och som har inträffat på glatt underlag, till exempel vid en entré. Eftersom det inte går att skilja på om olyckan uppkommit inomhus eller utomhus räknas även olyckor på hala golv in i statistiken.

Tydligt är ändå att vintermånaderna sticker ut. Under januari 2024 respektive 2025 rapporterades nästan 2 400 arbetsolyckor med sjukfrånvaro som är orsakade av snö, vatten och is. Det är drygt 25 gånger så många som i juni samma år. Det är en trend vi sett även tidigare år.

Väderleken är en starkt bidragande orsak till arbetsplatsolyckor som sker utomhus. Genom att arbeta förbyggande går det att minska risken för halkolyckor. Vintertid kan det handla om enkla åtgärder som att till exempel sanda om det är is på marken och att ha ordentlig belysning vid entréer och gårdsplaner.

– Det är arbetsgivaren som ansvarar för arbetsmiljön på arbetsplatsen. I det ingår att hantera riskerna under vinterhalvåret då det riskerar att bli halt och av is och snö så att arbete utomhus kan utföras på ett säkert sätt. Risken att halka ska man ta på stort allvar, eftersom det både är lätt hänt och kan få stora konsekvenser, säger Malin Cato, projektledare på Arbetsmiljöverket.

Arbetsgivaren kan behöva vidta åtgärder vid kyla

Det finns inga regler för hur kallt det får vara vid arbete utomhus men arbetsgivaren ska i sitt förebyggande arbetsmiljöarbete bedöma riskerna med att det är kallt på jobbet så att arbetet kan utföras på ett säkert sätt. Den som jobbar utomhus när det är kallt behöver ta regelbundna pauser och det ska finnas möjlighet att värma sig i rumstemperatur mellan arbetspassen.

Arbetsgivaren kan också behöva vidta andra åtgärder på grund av vinterkylan. Det kan till exempel vara att:

• använda provisoriska vindfång
• justera arbetstiden.

För den som arbetar inomhus där det är kallt kan det ibland behövas åtgärder i form av att:

• flytta verksamheten till andra lokaler
• använda tillfälliga elradiatorer eller luftvärmare
• om möjligt arbeta hemifrån.

Läs mer

Inspekterar arbete med stationära maskiner i tillverkningsindustrin

2025-09-09

Pressmeddelande: Arbete vid stationära maskiner är riskfyllt och leder varje år till ett stort antal arbetsolyckor. Arbetsmiljöverket genomför nu en informations- och inspektionsinsats om teknikens påverkan på arbetsmiljön, med fokus på just stationära maskiner i tillverkningsindustrin. Insatsen är en del av EU-kampanjen Friska arbetsplatser i ett digitalt arbetsliv, som avslutas i år.

Arbetsmiljöverkets senaste arbetsskaderapport visar att stationära maskiner var den yttre faktorn vid omkring 4,5 procent av alla anmälda arbetsolyckor som ledde till sjukfrånvaro förra året. Det rörde sig om drygt 1 750 sådana arbetsolyckor.

De tillbud och maskinrelaterade olyckor som rapporteras in handlar ofta om att en arbetstagare kommit i kontakt med rörliga delar. Det kan exempelvis vara kugghjul, remmar eller robotarmar. Detta sker oftast i samband med service och underhåll av maskinerna, eller om något fel uppstår som en arbetstagare ska rätta till. Olyckorna sker även med moderna, CE-märkta maskiner. Riskerna beror alltså inte bara på hur säkert maskinen är konstruerad, utan även på hur den används.

– Det finns flera olika anledningar till att olyckor sker. Vi vet till exempel att många olyckor sker i samband med start och stopp av maskinerna. En bidragande orsak kan vara att arbetstagare har saknat tillräcklig kunskap och förståelse för hur maskinerna fungerar, vilket kan tyda på brister i arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete, säger Malin Cato, projektledare på Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning.

Olyckor kan till exempel bero på

• att arbetstagaren inte har tillräckliga instruktioner eller kunskap om hur maskinen fungerar och inte förstår vad som kan hända vid start och stopp av maskinen

• att arbetstagaren inte riktigt förstår eller följer de säkerhetsinstruktioner som finns

• att en arbetstagare startar en maskin i ena änden av en maskinlinje, men inte förstår att det leder till att en maskin även startar i en annan del av linjen

• att någon ska stänga av en maskin för att rätta till ett fel, men kommer för nära rörliga delar när maskinen sätter igång tidigare än vad arbetstagaren förstått att den skulle göra.

Omkring 1 500 arbetsställen inspekteras

Mellan den 8 september och den 3 oktober 2025 kommer Arbetsmiljöverket att genomföra en informations- och inspektionsinsats om teknikens påverkan på arbetsmiljön, med fokus på stationära maskiner i tillverkningsindustrin.

I maj gick Arbetsmiljöverket ut med ett arbetsgivarbrev till cirka 5 100 arbetsställen inom privat sektor för att informera om inspektionen. Av dem kommer cirka 1 500 arbetsställen att kontaktas för inspektion. Resultatet av inspektionsinsatsen kommer att presenteras på ett webbinarium den 24 oktober under den europeiska arbetsmiljöveckan.

Fakta: Kampanjen Friska arbetsplatser i ett digitalt arbetsliv

Arbetsmiljöbyrån EU-Osha driver sedan flera år tillbaka olika kampanjer för att få ut information om arbetsmiljöfrågor i medlemsländerna. Under åren 2023–2025 pågår kampanjperioden Friska arbetsplatser i ett digitalt arbetsliv.

I Sverige gäller följande teman under kampanjperioden:

• 2023: Digitala arbetssätt.

• 2024: Chefens roll i det digitala arbetslivet.

• 2025: Teknikens påverkan på arbetsmiljön.

Arbetsmiljöverket genomför varje år inspektioner som en del av EU-kampanjen. Vi deltar också i det svenska arbetsmiljönätverket som driver kampanjen i Sverige och anordnar webbinarier.

Läs mer

Arbetsmiljöverket har gjort nära 3 000 inspektioner av det förebyggande arbetet mot smittspridningen på arbetsplatser, bland annat på restauranger med avhämtning.

Hälften hade brister i arbetet mot smittspridning på jobbet

Arbetsmiljöverket har gjort nästan 3 000 inspektioner riktade mot smittspridningen på arbetsplatser under pandemin. Över hälften av arbetsgivarna hade brister. Många hade aldrig tänkt på smitta som en arbetsmiljörisk, något som pandemin har ändat på.

– Pandemin har varit en ögonöppnare för många arbetsgivare om att smitta kan vara en arbetsmiljörisk, det är en viktig lärdom även för framtiden. Många arbetsgivare hade inte heller tillräcklig kunskap om hur de kunde motverka smittspridning på sina arbetsplatser, säger Malin Cato, projektledare för insatsen på Arbetsmiljöverket.

Förra året, när coronaviruset spreds i samhället och få hade vaccinerats, gjorde Arbetsmiljöverket en stor inspektionsinsats mot smittspridningen på arbetsplatser, på uppdrag av regeringen. Inspektionerna fokuserade på branscher där det normalt förekommer många kontakter mellan människor och där arbete hemifrån inte var ett alternativ. I den här insatsen tog vi inte med verksamheter där personalen tidigt blivit vaccinerade, som i vård och omsorg.

Sammanlagt gjordes nästan 3 000 inspektioner av arbetsplatser runtom i landet: restauranger med mat för avhämtning, fastighetsskötsel, lokalvård, skolor, tandläkare, stora byggprojekt, tågvärdar, butiker, statliga servicekontor och slakterier. Vid inspektionerna kontrollerades vad arbetsgivaren hade gjort för att förebygga smittspridning. De flesta inspektioner genomfördes via telefon, med undantag för stora byggarbetsplatser, som inspekterades på plats.

Drygt hälften, 53 procent, av inspektionerna ledde till krav på att åtgärda arbetsmiljöbrister. Arbetsmiljöverket har i huvudsak ställt krav på att arbetsgivarna ska undersöka, riskbedöma och vidta åtgärder för att förebygga smittspridning, utbilda anställda om detta och ha rutiner för att utreda ohälsa, olycksfall och tillbud kopplade till smitta.

De flesta har åtgärdat bristerna efter inspektionerna
– Våra uppföljningar visar att arbetsgivarna har åtgärdat de brister vi påtalat. Det har funnits ett stort intresse för att minska smittspridningen. Många har till exempel insett vikten av att ha en god ventilation eller att det finns möjligheter att organisera arbetet på ett sätt som minskar smittspridningen på arbetsplatser, säger Malin Cato.

Under 2020 och 2021 har Arbetsmiljöverket även ställt frågor om arbetsgivarens arbete med smittrisker för covid-19, och informerat om detta, i samband med flera tusenandra inspektionsinsatser.

– Det är svårt att stoppa smittspridningen av covid-19 på arbetsplatser. Men vi ser att det är enklare att hantera och fånga upp nya risker, som coronaviruset var, om man har en systematik på plats, med rutiner för arbetsmiljöarbetet, säger Malin Cato.

Fortsätt att hantera smitta som en risk i arbetsmiljön
Sedan pandemin började har över 60 000 anmälningar om allvarliga incidenter kopplade till corona kommit in till Arbetsmiljöverket. Nu har vi ett nytt skede i pandemin och regeringen har lättat på de flesta restriktioner. Men det är fortfarande viktigt att göra riskbedömningar av smittspridning på arbetsplatser.

­ – Det gäller att inte slappna av, utan att fortsätta hantera smitta som en risk i arbetsmiljön. Det kan minska även andra smittor, som kan spridas på arbetsplatser och göra många sjuka, till exempel influensan eller vinterkräksjukan, säger Malin Cato.

Hela slutrapporten finns på Arbetsmiljöverkets webbplats.

Läs mer