Arbetsmiljöverket: Allvarliga brister i stora byggprojekt

2026-05-07

Pressmeddelande Arbetsmiljöverket: Stora infrastruktur- och byggprojekt i Sverige präglas av omfattande brister kopplade till arbetsmiljö och arbetslivskriminalitet. Resultaten från myndighetsgemensamma kontroller visar att riskerna ökar i takt med projektens komplexitet.

Under 2025 genomfördes 668 myndighetsgemensamma kontroller på byggarbetsplatser inom ramen för myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet. Kontrollerna resulterade i 92 inspektionsmeddelanden med krav på åtgärder, 88 förbud där arbetsmoment stoppades på grund av allvarliga arbetsmiljöbrister och 91 faktaunderlag som kan leda till sanktionsavgifter.  

– Det vi ser är inte enskilda avvikelser, utan återkommande problem. Långa entreprenörsled kan bidra till otydlighet i ansvar och försämrad insyn, i de fallen ökar risken för både arbetsmiljöbrister och arbetslivskriminalitet, säger Robert Scarlini, chef för enheten Samordning av kontroll på Arbetsmiljöverket.

Återkommande och systematiska problem

Myndigheterna genomför varje år flera hundra gemensamma kontroller på större byggarbetsplatser och infrastrukturprojekt. Det kan handla om väg- och järnvägsbyggen, tunnlar och viadukter, energianläggningar, byggnation av industrifastigheter och sjukhus. Det handlar om projekt där många företag arbetar samtidigt, ofta från flera olika länder och där även flera olika branscher möts, och där entreprenadkedjorna blir långa och komplexa.

Kontrollerna visar på återkommande och systematiska problem i stora byggprojekt. Bland annat identifierades:

• Svarta löner och omfattande skattebedrägerier
• Utnyttjande av identiteter (falska identiteter)
• Falska socialförsäkringsintyg
• Felaktigt angivna uppgifter i utstationeringsregistret och villkor som inte efterlevs
• Allvarliga arbetsmiljörisker
• Exploatering av arbetskraft
• Ökad sexuell exploatering kopplad till stora industrisatsningar.

Stora byggprojek är svåra att kontrollera

Ju större och mer komplexa projekten är, desto svårare blir det att upprätthålla kontroll och ansvar i hela entreprenadkedjan. För att komma till rätta med problemen behövs förbättringsåtgärder. Det handlar bland annat om tydligare entreprenörsansvar och ökad delning av information mellan aktörer.

– Stora byggprojekt kräver inte bara teknisk och logistisk precision. De kräver också transparens, samordning och ett tydligt ansvarstagande i varje led, säger Robert Scarlini och tillägger:

– När de här bristerna sammanfaller – bristande insyn, brister i rapportering, svartarbete, osäkra anställningar, oklara villkor och bristande arbetsmiljö – då ökar även risken för exploatering av arbetskraft och utnyttjande av människor. Särskilt när det är internationella företag och utländsk arbetskraft på plats.

Sammanfattningsvis visar insatserna att arbetet mot arbetslivskriminalitet behöver stärkas ytterligare – särskilt i de största och mest komplexa projekten där riskerna är som störst.

Läs mer

Myndighetskontroller motverkar avfallsbrottslighet

I september deltog Arbetsmiljöverket i en omfattande tillsynsinsats av avfallstransporter i Stockholms län, i samarbete med Länsstyrelsen, Polismyndigheten och 18 av länets kommuner. Resultatet visar att över hälften av de kontrollerade transporterna hade brister. Av de kontrollerade företagen fick 14 sanktionsavgifter på sammanlagt över en miljon kronor, varav största delen kopplades till obesiktade lyftanordningar.

Vid transport av avfall inom yrkesmässig verksamhet krävs det tillstånd från eller anmälan till Länsstyrelsen, och ansvaret för att kontrollera detta ligger hos respektive kommun. Arbetsmiljöverkets medverkan i insatsen utgick från centret mot arbetslivskriminalitet (AKC) i Stockholm. Som samordnande myndighet understryker Arbetsmiljöverket behovet av att skydda arbetstagare från risker som uppstår när regler kring transport och hantering av avfall inte följs.

– Att säkerställa att arbetsgivare förebygger risker i arbetsmiljön är en del av vårt uppdrag, och vårt samarbete med andra myndigheter stärker arbetet för både bättre arbetsmiljö och miljösäkerhet. När vi identifierar brister under gemensamma tillsynsinsatser får vi möjlighet att genomföra mer heltäckande insatser, där både arbetsmiljö- och miljökrav beaktas, säger Sara Svensson, Arbetsmiljöverkets samordnare för arbetet mot arbetslivskriminalitet i region Stockholm.

Brister visar på okunskap

Inspektionerna upptäckte brister som otillåtna transporter utan nödvändiga tillstånd och osorterat bygg- och rivningsavfall, vilket är förbjudet då avfall ska sorteras innan transport. Totalt visade cirka 60 procent av transporterna bristande efterlevnad. Insatsen pekar på ett behov av ökad kunskap och bättre vägledning för verksamheter och kommuner för att säkerställa att transportreglerna följs.

Arbetsmiljöverket har utfärdat sanktionsavgifter mot 14 företag för att ha brustit i säkerheten kring bakgavellyftar på sina transportfordon. Totalt uppgår sanktionsavgifterna till drygt en miljon kronor, och avgifterna riktas främst mot företag som underlåtit att besiktiga sina bakgavellyftar i enlighet med de lagstadgade säkerhetskraven. Dessa brister innebär att företag riskerar att utsätta sina anställda för allvarliga arbetsmiljörisker.

– Det är avgörande att företag tar sitt ansvar för säkerheten och säkerställer att all utrustning är korrekt besiktigad. Bakgavellyftar är en central arbetsutrustning inom transportsektorn och om de inte besiktas regelbundet riskerar både förare och andra anställda att utsättas för allvarliga olycksrisker. Vi genomför dessa kontroller för att stärka arbetsmiljön och minska antalet arbetsplatsolyckor, säger Sara Svensson.

Hon framhåller också att det myndighetsgemensamma samarbetet är en viktig del i arbetet för att förebygga oseriösa aktörer och skydda de anställdas arbetsmiljö. Genom att samverka med Länsstyrelsen och andra myndigheter kan insatserna i avfallsbranschen stärkas, vilket gynnar både arbetsmiljö, miljö och trafiksäkerhet.

Myndigheter mot arbetslivskriminalitet

Sedan 2018 samarbetar nio myndigheter för att motverka arbetslivskriminalitet och stoppa regelbrott i arbetslivet. Genom gemensamma kontrollinsatser granskas riskbranscher som transport, bygg, bärplockning, bilverkstäder, slakterier, skönhetssalonger och restauranger. Sedan starten har över 14 000 kontroller genomförts.

Arbetsmiljöverket samordnar arbetet, som även involverar Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen, Skatteverket, Försäkringskassan, Migrationsverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Jämställdhetsmyndigheten. Insatserna organiseras sedan 2023 i sju regionala centra mot arbetslivskriminalitet (AKC), som finns i Stockholm, Umeå, Göteborg, Malmö, N

Läs mer

Pia Bergman, expert på ekonomisk brottslighet på Skatteverket, kallar satsningen mot arbetslivskriminalitet för valfläsk. 

Kritik mot satsningen på arbetslivskriminalitet: ”Valfläsk”

I februari presenterades satsningen på regionala center mot arbetslivskriminalitet. Ministern Johan Danielsson menade att man med hjälp av centren skulle ”trycka tillbaka kriminaliteten och städa upp svensk arbetsmarknad.” Men Pia Bergman, expert på ekonomisk brottslighet på Skatteverket, kallar satsningen för valfläsk. Anledningen är att brottsutredare och experter som flyttar ihop för att stoppa penningtvätt, kriminella upplägg och människoexploatering är förbjudna att dela informationen mellan sig.

Det skriver Dagens Nyheter. Det skriver tidningen i en artikel om de nio olika myndigheter – bland annat Polisen, Skatteverket och Arbetsmiljöverket – som tillsammans delar polisens lokaler för att motverka kriminella krafter på arbetsmarknaden. De två första centren startas i Umeå och Göteborg den 1 juli.

Enligt Pia Bergman är det lönlöst att starta regionala center redan nu eftersom man inte får dela information. Det beror på sekretessregler. Hon ger ett exempel i artikeln där skatteverket får ett tips om ett företag som misstänks utnyttja personal, löner betalas svart och arbetare bor i nedgångna sovsalar.

– Det kan vara svart arbetskraft som är intressant för oss på Skatteverket, illegal personal som kan vara intressant för både Polisen och Migrationsverket och arbetsmiljöfrågor som är viktiga för Arbetsmiljöverket. Men vi kan inte dela den informationen. Och de saker som vi ser på fältet får vi bara i vissa undantag lämna vidare till andra myndigheter, säger hon.

– Bara för att vi går in i Polisens lokaler kommer inte lagstiftningen att ändras. Vi kan inte dela mer information ändå. Istället får vi ett problem, att vi överhör saker som vi inte ska känna till, säger hon.

En statlig utredning kommer i sommar att presentera ändringar som kan öppna för mindre sekretess mellan myndigheter.

– Men även om utredningen skulle vara för sekretesslättnader, så tar det minst ett år innan vi väl har lagen på plats. Ändå vill man ha center nu. Jag tolkar det som att man vill tala om att man är aktiv och gör saker och ting, att man därför skapar de här centren innan en förändring har skett.

– Det är val i september. För mig är det här är valfläsk. Man gör det här för tidigt och det beror på valet, det är jag helt säker på, säger Pia Bergman.

Hon får medhåll av Arne Alfredsson, chef för avdelningen för myndighetsgemensam kontroll på Arbetsmiljöverket.

– Det finns ju ett starkt önskemål om att kunna utbyta mer information. Skatteverket har till exempel en stor mängd uppgifter om enskilda personer och företag som skulle vara intressanta för oss att ta del av, säger han.

Däremot anser Arne Alfredsson att det finns förutsättningar för att starta de regionala centren.

– Det är dags att köra igång nu. Regeringen har varit tydlig i sitt uppdrag att vi ska utgå ifrån de sekretessregler som för närvarande gäller.

– Det är klart att sekretesshindren är ett problem för myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet och vi har utredningar som syftar till att ta bort de här omotiverade sekretesshindren. Parallellt med att man ska inrätta de här centren, har man också fått ett uppdrag att utveckla ett metodstöd för att dela så mycket information som möjligt inom ramen för nuvarande lagstiftning, menar bostadsministern och biträdande arbetsmarknadsministern Johan Danielsson.

– Vi startar de här centren för att tusentals människor utnyttjas och far illa på svensk arbetsmarknad. Två center öppnar före sommaren och de andra fem ska öppna nästa år. Om man identifierar barnsjukdomar vid de första centren behöver man inte upprepa dem på de andra.

Fakta

● De regionala centren mot arbetslivskriminalitet kommer att finnas i Umeå, Göteborg, Örebro, Uppsala, Norrköping, Stockholm, Malmö.

● Frågor man ska utreda är bland annat fusk med skatter och sociala avgifter, dålig arbetsmiljö, bidragsfusk, penningtvätt och bedrägerier.

● Arbetsmiljöverket samordnar arbetet. Övriga myndigheter som deltar är Skatteverket, Polisen, Åklagarmyndigheten, Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten och Migrationsverket.

Källa: Regeringen

Läs mer