Gustav Sand Kanstrup. Foto Arbetsmiljöverket.

En människa dör på jobbet varje vecka i Sverige

Arbetsmiljöverkets statistik visar att 47 personer dog på arbetsplatsen under 2019, det vill säga nästan en människa varje vecka. Den dystra statistiken har varit relativt likartat under de senaste åren.

14 av dödsfallen inträffade inom byggindustrin 2019, samma antal som året innan. Arbetsmiljöverket har en nollvision mot arbets- och dödsolyckor där man utgår från regeringens arbetsmiljöstrategi.

Varför sjunker inte antalet, Gustav Sand Kanstrup, Arbetsmiljöverkets projektledare i nollvisionsprojektet?

– Tyvärr ser vi ingen minskning av antalet dödsolyckor i arbetslivet totalt under de senaste 15 åren i Sverige. Det dör en arbetstagare i veckan i den svenska arbetskraften och byggbranschen är en av de branscher som har flest dödsolyckor varje år. Det är rörliga arbetsplatser med flera risksituationer som ställer extra höga krav på det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Arbetsmiljöverket arbetar utifrån sin kärnverksamhet, som innebär inspektioner, regler och kommunikation där man utgår från de risker som förekommer inom branschen.

– Branschen med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer har lyft många av riskerna och vi ser väldigt positivt på de insatser som görs hos till exempel  Håll Nollan, att utveckla standarder för säkra arbetssätt, Byggföretagens (Sveriges Byggindustriers) Säkerhetspark för att öva praktiskt med risksituationer och Byggnads insatser bland annat under arbetsmiljöveckan vecka 43 då de kontrollerade byggnadsställningar

Men uppenbarligen räcker inte åtgärderna till för att få ned antalet dödsolyckor så vad behöver göras framåt?

– Det är på arbetsplatserna som det dagliga arbetsmiljöarbetet måste ske. Det är arbetsgivare som ansvarar för att systematiskt undersöka, bedöma och åtgärda risker på arbetsplatsen så att ingen ska behöva bli sjuk, skadas eller dö av sitt arbete.  Det praktiska arbetet för en bättre arbetsmiljö måste ske dagligen i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, skyddsombud och myndigheter.

Vilka är de främsta bakomliggande problemen?

– Brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet.  I en dödsolycka är det ofta flera orsaker som haft betydelse. Vi vet att sannolikheten för olyckor med allvarliga konsekvenser är större i små företag och att den är större hos underentreprenörer. Det som är återkommande vid en dödsolycka är höga energier, alltså stora krafter som den som förolyckas utsätts för. Till exempel att man blir påkörd, faller från en höjd eller får rasande föremål över sig.

I en artikel i Dagens Nyheter angående problemen med dödsolyckor i arbetslivet, och framför allt inom byggindustrin, påstås statistik visa att Norge bara har hälften så många dödsolyckor i jämförelse med Sverige.

Vad har man gjort i Norge?

– Det är inspirerande att läsa att dödsolyckorna i Norge varit lägre under 2018. Vad som varit framgångsrikt kan jag inte svara på, men om jag skulle gissa skulle det vara att man höjt det systematiska arbetat med arbetsmiljö och säkerhetsfrågor på arbetsplatserna.

Vad vet ni om hur det ser ut i övrige Norden?

– Vi brukar jämföra den officiella statistiken genom Eurostat. Där kan vi få en jämförelse mellan antalet dödsolyckor och även frekvensen, dvs antal dödsolyckor per antal sysselsatta. Där ser man medlemsländernas officiella statistik.

Statistiken för åren 2014-2017 visar följande när det gäller antalet dödsolyckor per 100.000 sysselsatta:

Sverige 0,87 (2014) 0,73 (2015) 0,77 (2016) 0,9 (2017)

Norge 1,71 (2014) 1,48 (2015) 1,66 (2016) 1,59 (2017)

Danmark 1,4 (2014) 1,02 (2015) 1,23 (2016) 0,92 (2017)

Finland 1,44 (2014) 1,44 (2015) 1,43 (2016) 0,93 (2017)

I övriga EU var Tyskland, Storbritannien, Cypern och Malta de länder som hade en lägre frekvens av dödsolyckor i arbetet under 2017.

Forskningsprojekt ska kartlägga säkerhetsarbetet inom byggindustrin

I december i år inleddes ett tvåårigt forskningsprojekt med fem forskare som fram till 30 november 2022 ska kartlägga erfarenheter från säkerhetsparker och säkerhetsarbetet i svensk byggindustri. Resultatet ska komma säkerhetsparken vid Arlanda tillgodo.

De fem forskarna tillsammans med Jan Johansson, professor i industriell produktionsmiljö vid Luleå tekniska universitet, kommer då också presentera en kartläggning av internationell forskning inom säkerhetsområdet.

– Framför allt ska vi kartlägga säkerhetskulturen på olika stora byggarbetsplatser. Vad som skiljer till exempel Skanska från andra byggbolag när det gäller säkerhetstänkande. Först pratar vi med skyddsansvariga och ledningen om hur det var tänkt. Sedan går vi ut på arbetsplatserna tillsammans med huvudskyddsombudet och ser hur det blev, säger han till Arbetskydd.

Den nyligen invigda säkerhetsparken vid Arlanda ska sedan vara ett centrum för där erfarenheter förs ut till stora som små arbetsplatser i Sverige.

– Det vi lär oss i de stora byggföretagen ska vi sedan försöka implementera i säkerhetsparken. De som sedan varit i parken ska kunna föra ut det säkerhetstänkande de lärt sig till sina arbets­platser, säger Jan Johansson och tillägger:

Jan Johansson berättar att det första som de fem forskarna ska göra tillsammans är att be­söka säkerhetsparken vid Arlanda i början av december. De har tidigare besökt en av Finlands tre säkerhetsparker tidigare men planerar att besöka de övriga två under projekttiden.

NSA frågade Jan Johansson om vilken vikt som läggs vid personlig skyddsutrustning.

– Som princip är personlig skyddsutrustning det man ska ta till i sista hand. Man ska alltid i första hand försöka eliminera källan. Det är emellertid lättare sagt än gjort i byggindustrin med mobila arbetsplatser som är under ständig förändring. Här är det viktigt att det finnas bra personlig skyddsutrustning.

Den vanligaste orsaken till olyckor på byggarbetsplatser är förlorad kontroll över handverktyg/redskap (18%) följt av kroppsrörelse med fysisk överbelastning (16%).

– Det är svårt att säga i vilken mån bra personlig skyddsutrustning hade kunnat påverka dessa skador.

Vad kan enligt din mening öka användningen av personlig skyddsutrustning?
– Det behövs en bättre säkerhetskultur men också bra och smidig skyddsutrustning. Framförallt måste byggprocessen utvecklas så att farliga arbetsmoment elimineras och där tror jag att ny teknik kan lämna ett bidrag.

Foto: Melina Granberg

Säkerhetsparken ska förändra beteenden i byggbranschen

Den 7 oktober invigdes ”Säkerhetsparken” vid Arlanda flygplats, landets första gemensamma säkerhetspark för byggbranschen.

– Vi vill hjälpa till att förändra beteenden i byggbranschen, hjälpa till att uppmärksamma att vi inte har samma förutsättningar för säkert beteende varje dag, säger Björne Karlsson, verksamhetsledare för Säkerhetsparken.

– Idén till Säkerhetsparken föddes för flera år sedan och arbetet med konceptet har skettunder senaste två åren. Idén kommer från Finland och själv har jag jobbat som verksamhetsledare sedan början av augusti.

Säkerhetsparken är en fysisk träningsanläggning där de som arbetar i byggbranschen kan träna på säkerhet. Idag finns sju stationer där 15 olika scenarier kan simuleras. Stationerna utgår från riskområden som finns på verkliga arbetsplatser och kan anpassas efter behov. 

– Vi tränar på framför allt beteendebaserad säkerhet. Träningen är i form av reflektioner och diskussioner där vi tittar på olika scenarior och diskuterar vad som orsakat exempelvis en olycka eller reflekterar kring vad som är en bra och mindre bra ställning.

Ergonomi tas också upp och om vikten att arbeta rätt.

– Hur vi arbetar m ed kvartsdamm är en annan punkt och vi reflekterar bland annat genom VR. Annat som jag kan nämna är också förlorad kontroll av handmaskiner, samt vibrationer.

Behovet av en Säkerhetspark inom byggindustrin har varit stort.

– Denna första Säkerhetspark i Sverige är ett bra exempel på ett projekt där vi i branschen tillsammans tar krafttag för säkrare arbetsplatser. Genom att många aktörer drar åt samma håll kan vi skapa ordning och reda i branschen. Enbart i Peab är vi 15.000 medarbetare och vi har högsta fokus på att alla ska komma hem oskadda från jobbet, säger Jesper Göransson, VD Peab.

Vilka är de största problemen inom svenska byggbranschen som ni vill komma åt genom säkerhetsparken?

– Vi vill hjälpa till att förändra beteenden i byggbranschen , hjälpa till att uppmärksamma att vi inte har samma förutsättningar för säkert beteende varje dag. Har vi fokus på det vi ska göra eller är det annat som påverkar vår insats. exempelvis privatlivet, säger Björne Karlsson.

– Vi vill även hjälpa till att skapa förståelse i hela kedjan. Branschen behöver bli bättre på att se helheten i vad som gäller arbetsmiljöfrågorna, så att vi projekterar bort mycket av de risker som finns.

Fotnot: Säkerhetsparken är en egen ekonomisk förening där företag kan och uppmuntras bli medlemmar. I ledningsgruppen sitter: Peab. NCC. Skanska. Veidekke. JM. Bonava. Svevia. Erlandsson Bygg. Byggmästar’n i Skåne. Ramudden. Håll Nollan. Sveriges Byggindustrier är initiativtagare till projektet.

Bilden: Den 7 oktober invigdes den nya Säkerhetsparken. FOTO: ROSIE ALM