Forskningsprojekt ska kartlägga säkerhetsarbetet inom byggindustrin

I december i år inleddes ett tvåårigt forskningsprojekt med fem forskare som fram till 30 november 2022 ska kartlägga erfarenheter från säkerhetsparker och säkerhetsarbetet i svensk byggindustri. Resultatet ska komma säkerhetsparken vid Arlanda tillgodo.

De fem forskarna tillsammans med Jan Johansson, professor i industriell produktionsmiljö vid Luleå tekniska universitet, kommer då också presentera en kartläggning av internationell forskning inom säkerhetsområdet.

– Framför allt ska vi kartlägga säkerhetskulturen på olika stora byggarbetsplatser. Vad som skiljer till exempel Skanska från andra byggbolag när det gäller säkerhetstänkande. Först pratar vi med skyddsansvariga och ledningen om hur det var tänkt. Sedan går vi ut på arbetsplatserna tillsammans med huvudskyddsombudet och ser hur det blev, säger han till Arbetskydd.

Den nyligen invigda säkerhetsparken vid Arlanda ska sedan vara ett centrum för där erfarenheter förs ut till stora som små arbetsplatser i Sverige.

– Det vi lär oss i de stora byggföretagen ska vi sedan försöka implementera i säkerhetsparken. De som sedan varit i parken ska kunna föra ut det säkerhetstänkande de lärt sig till sina arbets­platser, säger Jan Johansson och tillägger:

Jan Johansson berättar att det första som de fem forskarna ska göra tillsammans är att be­söka säkerhetsparken vid Arlanda i början av december. De har tidigare besökt en av Finlands tre säkerhetsparker tidigare men planerar att besöka de övriga två under projekttiden.

NSA frågade Jan Johansson om vilken vikt som läggs vid personlig skyddsutrustning.

– Som princip är personlig skyddsutrustning det man ska ta till i sista hand. Man ska alltid i första hand försöka eliminera källan. Det är emellertid lättare sagt än gjort i byggindustrin med mobila arbetsplatser som är under ständig förändring. Här är det viktigt att det finnas bra personlig skyddsutrustning.

Den vanligaste orsaken till olyckor på byggarbetsplatser är förlorad kontroll över handverktyg/redskap (18%) följt av kroppsrörelse med fysisk överbelastning (16%).

– Det är svårt att säga i vilken mån bra personlig skyddsutrustning hade kunnat påverka dessa skador.

Vad kan enligt din mening öka användningen av personlig skyddsutrustning?
– Det behövs en bättre säkerhetskultur men också bra och smidig skyddsutrustning. Framförallt måste byggprocessen utvecklas så att farliga arbetsmoment elimineras och där tror jag att ny teknik kan lämna ett bidrag.

Foto: Melina Granberg