Arbetsmiljöåtgärder kräver förändringar på flera nivåer

Det går trögt att implementera nya arbetssätt inom byggbranschen. Det säger Jörgen Eklund, professor emeritus i ergonomi på KTH, i en artikel i ”Användbart om arbetsmiljöforskning” nummer 1 2025. Han har arbetat med arbetsmiljöfrågor i hela sitt yrkesliv och ser därför det arbetet inom byggbranschen som extra komplext.

Arbetsmiljöåtgärder inom byggbranschen kräver förändringar på flera nivåer. För att en ny lösning ska fungera i praktiken måste den genomsyra alla led, från grundutbildning av ingenjörer, via konstruktionen av nya lösningar och marknadsintroduktion till användning på byggarbetsplatserna.

– Om ett nytt arbetssätt ska slå igenom måste det vara minst lika bra som det gamla. Det räcker inte att en lösning fungerar tekniskt, den måste också vara kostnadseffektiv, lättanvänd och accepteras av branschen, säger han.

Han har nyligen avslutat ett AFA-finansierat projekt där ett av målen har varit att identifiera goda lösningar och arbetssätt i byggbranschen.

– Det finns många bra idéer om hur arbetsmiljön kan förbättras, det är genomförandet som är svårt. Byggbranschen är generellt en konservativ bransch och förändringar går långsamt, säger han.

En innovation måste först utvecklas och förfinas, sedan testas och marknadsföras och därefter måste företag nappa på idén, köpa in lösningen och bygga upp en ny kompetens.

Att många arbetsgivare ändå tvekas beror på företagsstrukturer med många underleverantörer, ackordsarbete, ekonomiska incitament och vanans makt.

– Det finns flera exempel på goda lösningar som fått genomslag, men också andra områden där det finns fortsatta utmaningar. Implementeringen har så många steg att alla arbetsmiljölösningar måste betraktas ur ett systemperspektiv, säger Jörgen Eklund.

Ett delprojekt i studien handlade om digitalisering och AI och om hur den nya tekniken kan användas för att minska risker på arbetsplatsen. Det finns mängder av innovationer redan, som exempelvis elektroniska brickor i hjälmar och västar som varnar för tunga fordon, till smarta arbetskläder som ska förbättra byggjobbarens arbetsställning.

– Just nu planerar vi till exempel en helt ny studie med smarta arbetskläder på en yrkesskola. Förhoppningen är elevernas ska lära sig rätt arbetsställningar från början, så att det sätter sig i muskelminnet, säger han.

Trots det kvarstår utmaningen att få byggföretag att investera i de nya lösningarna. Förbättringar i arbetsmiljön kräver långsiktiga satsningar och en vilja att förändra riskfyllda och belastande arbetssätt.

– Vi kan inte bara utveckla innovationer – vi måste också förändra strukturerna som hindrar deras genomslag. Företag, utbildningsinstitutioner och politiska beslutsfattare behöver arbeta tillsammans för att skapa incitament och regleringar som underlättar implementeringen av nya, säkra arbetssätt, säger han.

Läs mer