Den kriminella ekonomin dubbelt större än som tidigare antagits

2026-06-24

Den kriminella ekonomins omsättning och vinster är dubbelt så stor som tidigare antagits. Det visar rapporten ”Svarta siffror” från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Totalt antas omsättningen ligga på 352 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 5,5 procent av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP).

De kriminellas vinst beräknas ligga på 185 miljarder varje år enligt uppskattningar baserade på svensk och internationell forskning.

Enligt rapporten går det att dela in den kriminella ekonomin i fyra kategorier:

1. Den illegala ekonomin utgör 22 procent av totalen och omsätter 79 miljarder om året.
   Består av olagliga aktiviteter som narkotikahandel och vapensmuggling.
2. Kriminella transaktioner, 11 procent av totalen och med omsättning på 40 miljarder om
   året och avser olika olagliga överföringar från bidragssystem som till exempel EU-bidrag.
3. Kriminella tjänster, det vill säga penningtvätt, motsvarar 3 procent av den totala
   kriminella ekonomin.
4. Den svarta ekonomin, där arbetslivskriminalitet ingår, är den största och utgör 64 procent
   av den totala illegala ekonomin och omsätter 224 miljoner om året.

Utanför myndighetskontroll

För att undgå skatt eller sociala avgifter i den svarta ekonomin handlar aktiviteterna i grunden av lagliga sådana, men som sker utanför myndighetskontroll. Här återfinns verksamheter som svartarbete inom bygg, städ och restaurang.

I rapporten skriver författarna ”I flera fall redovisas löner och skatter formellt korrekt, samtidigt som arbetskraften exploateras genom falska identiteter, felaktiga arbetstillstånd, för låga löner, orimliga arbetstider eller bristande arbetsmiljö. Denna typ av verksamhet är ofta kopplad till människohandel”.

Rapportförfattarna föreslår en rad åtgärder för att komma till rätta med problemen, som är av förebyggande karaktär för att minska den kriminella ekonomins lönsamhet. De straffrättsliga åtgärderna måste kompletteras med administrativa verktyg som tillsyn, sanktionsavgifter, tillståndsindragningar snarare än ”genom långdragna brottsutredningar”.

Nästlat sig in i legala ekonomin

”Det behövs åtgärder som riktar sig mot hur organiserade aktörer systematiskt utnyttjar den legala ekonomins strukturer, särskilt genom infiltration av företag och branscher som är både regleringstunga och kontantintensiva. Kraven på egenkontroll, regelefterlevnad och visselblåsarsystem behöver stärkas, särskilt i högriskbranscher som bygg, transport och städ”, skriver Amir Rostami, professor i kriminologi vid Södertörns högskola i ett pressmeddelande.

”De mest omfattande ekonomiska skadorna uppstår inte främst genom våldsamma och synliga brott utan genom organiserade bedrägerier, arbetslivskriminalitet och bidragsbrott. Effektiva åtgärder måste därför inte bara rikta sig mot individuella gärningspersoner, utan mot de institutionella, legala, ekonomiska och organisatoriska förutsättningar som gör dessa brott möjliga och lönsamma”, skriver rapportförfattarna Amir Rostami, professor i kriminologi vid Södertörns högskola och forskningsledare vid Institutet för framtidsstudier, Hernan Mondani, docent i sociologi vid Södertörns högskola, Johan Mellberg, docent i finans vid Norges Handelshøyskole, Jesper Roine, docent i nationalekonomi på Handelshögskolan i Stockholm.

Läs mer