2,7 miljarder har landets kommuner och regioner investerat i personlig skyddsutrustning för att ha välfyllda lager inför utbrott av pandemier.

Välfyllda lager av skyddsutrustning efter stora inköp

Coronapandemin satte fingret på hur stora bristerna var av skyddsutrustning i landets regioner och kommuner. Idag är situationen en annan efter stora och dyra beställningar gjorts, vilket innebär välfyllda lager. Den nationella beredskapen inför nya hot om utbrott bedöms vara god – till en kostnad av närmare tre miljarder kronor. Det skriver Dagens Nyheter.

I mitten av mars uppgav hälften av regionerna att bristen på skyddsutrustning och material var deras då största utmaning. Egen lagerhållning hade ersatts med ”just in time”, vilket visade att sårbarheten var stor när hela världen plötsligt befann sig i samma situation och i stora behov av visir, andningsmasker och munskydd.

Idag bedömer Socialstyrelsen att det nationella behovet av personlig säkerhetsutrustning är säkerställt även om skillnader mellan olika kommuner och regioner kvarstår.

– Läget ser bra ut utifrån de scenarier som Folkhälsomyndigheten har målat upp som sträcker sig ett år framåt, säger Erik Magnusson som är inköpschef på Socialstyrelsen till DN.

De sammanlagda extra utgifterna som regionerna och kommunerna haft ligger på 2,7 miljarder kronor för personlig skyddsutrustning i perioden februari till augusti. Hur den nationella beredskapssituationen av skyddsmateriel och läkemedel kommer att se ut när pandemin en dag är över är oklart.

– Frågan saknas på lång sikt när vi går tillbaks till ett normalläge. Hur lagerhåller regioner och kommuner det som de har ansvar för då? Det är en annan fråga som ligger utanför vårt uppdrag inom ramen för de här inköpen, säger Erik Magnusson.

Den senaste utredningen tillsattes för två år sedan och kom i april med sitt första betänkande. Enligt socialminister Lena Hallengren (S) finns det flera frågor att reda ut.

– Det måste byggas väldigt sofistikerat. Var i landet ska det finnas? Hur tätt ska de här lagren ligga? Och vad ska de innehålla?

Senast den första april 2021 ska utredningen stå klar.

– Sedan tar det tid att bygga upp. Det handlar om stora volymer som ska användas samtidigt som man ska bygga upp lager. Det är viktigt att det görs på rätt sätt. Vi kan inte bara lägga in någonting som sedan kasseras, det måste vara omsättningslager. Det är så som man har beskrivit det, säger Lena Hallengren.

Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att fördela bidrag till regioner och kommuner för merkostnader i spåren av covid-19. Totalt har myndigheten fått 305 ansökningar som gäller merkostnader för perioden 1 februari till 31 augusti. Totalsumman är 11,2 miljarder kronor.

Regionerna står för 7,7 miljarder kronor – kommunerna för 3,5 miljarder kronor.

Här är merkostnaderna uppdelade efter kategori:

Personal inom hälso- och sjukvård: 4,4 miljarder kronor

Personal inom socialtjänsten: 1,3 miljarder kronor

Provtagning av personal: 44,3 miljoner kronor

Smittskyddsåtgärder: 361,1 miljoner kronor

Personlig skyddsutrustning: 2,7 miljarder kronor

Provtagningsmaterial: 82,4 miljoner kronor

Medicinteknisk utrustning: 267,7 miljoner kronor

Läkemedel: 195 miljoner kronor

Sjukvårdsrådgivning: 55,3 miljoner kronor

Informationsinsatser: 122,6 miljoner kronor

Anpassningar i verksamheterna: 1,4 miljarder kronor

Skyndsamma transporter: 143,7 miljoner kronor

Källa: Socialstyrelsen

Handelsorganisationen för producenter, importörer, grossister, återförsäljare och utbildningsföretag för personlig skyddsutrustning.

NSA, Box 22 307, 104 22 Stockholm | Telefon: +46 8 508 938 00

Powered by Branschkansliet