Arbetslivskriminaliteten är systematisk och organiserad

2025-05-20

Arbetsmiljöverket har samordnat 20.000 myndighetsgemensamma kontroller på åtta år och oftast upptäcks brott kopplade till arbetslivskriminalitet. 

– Vid kontrollerna ser vi från Arbetsmiljöverket oftast brister redan på plats, medan andra myndigheter i efterhand kan se vad de kan utreda vidare utifrån sin lagstiftning, förklarar Sara Svensson som är inspektör på Arbetsmiljöverket och tidigare samordnare vid Center mot arbetslivskriminalitet (AKC) i Stockholm till tidningen Arbetarskydd.

Det kan handla om att polisen misstänker människoexploatering, Skatteverket utreder fusk med skatt och arbetsgivaravgifter eller att Ekobrottsmyndigheten får nya ärenden på agendan. På frågan om vad som är det största problemet svarar Frida Stenkvist, Arbetsmiljöverkets nationella samordnare:

– Det måste väl ändå vara att arbetslivskriminaliteten har blivit så utbredd. Den är systematisk och organiserad. Människor utnyttjas och tvingas arbeta under otrygga och farliga förhållanden. Och det blir allt vanligare med organiserad brottslighet i företagsmiljö.

– Ofta har de tentaklerna ute i flera branscher. Vi ser att det är samma aktörer som dyker upp i helt olika verksamheter, säger Sara Svensson.

Sedan 2018 arbetar nio myndigheter mot arbetslivskriminalitet och regelbrott i arbetslivet. Under ledning av Arbetsmiljöverket granskar de riskbranscher som bygg, städ, transport, bilverkstäder, bärplockning, skönhetssalonger och restauranger. 

– När våra inspektörer kontrollerar arbetsmiljön ser vi kanske tecken på arbetskraftsexploatering som boende på arbetsplatsen, farliga maskiner eller orimliga arbetstider. Då kan det bli aktuellt att Polisen och Skatteverket granskar företaget närmare, säger Frida Stenkvist.

Fram till 2024 försvårades arbetet av sekretess då det var olagligt att byta information mellan myndigheter trots att det kunde leda till att brott beivrades. Ändringen kom genom Luffa-lagen (Lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet).

– Luffa-lagen gjorde skillnad som natt och dag. Innan dess kunde vi till exempel ha starka misstankar om ekonomisk brottslighet, men kunde inte meddela Skatteverket som då inte kunde vidta några åtgärder, säger Sara Svensson till Arbetarskydd.

1 december 2025 vidgades utbytet av information till andra myndigheter, som regioner och kommuner, även om man inte får samköra uppgifter eller skapa gemensamma register.

– Kommunerna sitter på mycket värdefull information, inte minst om städbranschen, byggen och restauranger, säger Sara Svensson. Samma sak gäller lokalpolisområdena, där kommunpoliserna har bra koll på vilka arbetsplatser som borde granskas.

– Vi har alltid arbetat under strikta sekretessregler. Skillnaden nu är att vi kan dela relevant information på ett mer effektivt och ändamålsenligt sätt. Tidigare kunde vi identifiera signaler som orimliga arbetstider, låga löner eller misstänkt exploatering utan att fullt ut kunna omsätta den kunskapen operativt tillsammans med andra myndigheter. I dag kan vi i högre grad bidra till att Arbetsmiljöverket och Polisen får den information de behöver för att agera, säger Carl Sewelén, Skatteverket.

Gemensamma kontroller 2025 i siffror

• Arbetsförmedlingen gjorde 295 inspektioner samt 188 utredningar på distans. 55 procent av fallen ledde till återkrav eller nekade utbetalningar på 15,5 miljoner kronor.
• Arbetsmiljöverket samordnade 4.182 kontroller och deltog på 3.446 arbetsställen. 732 företag fick sanktionsavgifter på 30,8 miljoner kronor.
• Ekobrottsmyndigheten fick in 47 anmälningar från kontrollerna och inledde 34 förundersökningar.
• Försäkringskassan genomförde 485 kontrollutredningar. 42 procent ledde till återkrav på 13,1 miljoner kronor och 122 polisanmälningar. Dessutom stoppades 8,3 miljoner kronor i felaktiga utbetalningar.
• Jämställdhetsmyndigheten identifierade 154 potentiella offer för människohandel eller människoexploatering.
• Migrationsverket utredde 692 ärenden, varav 147 om att återkalla tillstånd.
• Polismyndigheten besökte 2.987 arbetsställen och kontrollerade 8.195 personer, varav 154 personer saknade uppehållstillstånd och 105 saknade arbetstillstånd. 127 personer befann sig i Sverige illegalt och 196 saknade rätt att arbeta i Sverige. 365 brott anmäldes.
• Skatteverket besökte 2.502 företag och kontrollerade 3.592 personalliggare och kassaregister. 30 procent fick kontrollavgifter på 11,1 miljoner kronor. 194 revisioner gjordes, vilket gav höjda skatter på 109 miljoner kronor.
• Summa: 4.182 gemensamma kontroller gav 188 miljoner kronor.