De flesta dödsolyckorna på arbetsplatser kan förebyggas

Att arbetet för att förhindra dödsolyckor på arbetsplatser är ett viktigt ämne visade sig inte minst när 800 personer följde Arbetsmiljöverkets webbinarium om dessa frågor den 21 oktober. Programmet var upplagt så att myndigheten genom att ta upp fyra exempel och händelser bakom en dödsolycka ville belysa olika delar av det viktiga arbetsmiljöarbetet som ständigt ska pågå på svenska arbetsplatser. Visserligen har antalet minskat från 400 dödsolyckor på 1950-talet ned till cirka 50 just nu, men mycket arbete återstår.

Arbetsmiljöverkets generaldirektör Lars Lööw inledde med att konstatera att cirka 50 personer varje år dör på sin arbetsplats, en siffra som ökade till 63 för fjolåret.

– Vi kan aldrig acceptera att någon dör på jobbet. Vi kan alla begå misstag på jobbet, men det måste finnas marginaler. Vår erfarenhet är att de flesta dödsolyckor skulle kunna förebyggas.

Genom att lyfta fram äkta händelser och exempel menar Arbetsmiljöverket att ansvaret för förändringen inte bara kan ligga på myndigheten utan är något som alla inblandade parter tillsammans måste arbeta för.

– Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljöarbetet, att alla vet vem som gör vad, när och hur. Genom att lyfta fram dessa exempel belyser vi hur vi kan bli bättre på att identifiera och bedöma arbetsmiljörisker.

Ola Hansson, projektledare för Arbetsmiljöverkets nollvisionsprojekt, tog därefter vid och gav många exempel på statistiken över hur olycksfrekvensen har sett ut. Visserligen har dödsolyckor minskat kraftig, från tidigare 400 till numera 50 per år, men med en nollvision kan ingen vara nöjd förrän det uppnås. 

Främst är det äldre arbetstagare som drabbas, vilket kan förklaras i att gruppen har större risk att omkomma vid trauma. Den bransch där flest till antal drabbas är bygg- och anläggningsverksamhet, där antalet under 2023 trefaldigades i jämförelse med tidigare. De gröna näringarna, som lantbruk, skogsbruk och fiske, är värst drabbat med hänsyn tagen till antalet sysselsatta och där även majoriteten var egenföretagare. 

– Vår statistik bygger på informationen som kommer in till försäkringskassan. Däremot saknar vi uppgifter när det gäller utländsk arbetskraft, där statistiken återfinns i respektive hemland.

Flera händelser och exempel

Arbetsmiljöinspektören Annika Gladh redogjorde för de händelser och exempel som lyftes fram under webbinaret. 

– Vi gör lyfter exempel för att bidra till lärandet om olyckor och hur de kan förebyggas. Exemplen visar hur de skulle ha förebyggts.

Informationen om händelser får Arbetsmiljöverket genom de anmälningar som arbetsgivare är skyldiga att lämna utan dröjsmål. Ytterligare information får även myndigheten sedan av utredande polismyndighet. 

– Det är arbetsgivarens skyldighet att utreda olyckor och händelser, vilka bakomliggande orsaker som finnas och vad som behöver göras så att inte olyckor upprepas. Det gäller även tillbud, som kunde ha lätt fram till en allvarlig olycka, som exempelvis fall från höjd där ingen skadades.

Annika Gladh poängterade att myndigheten aldrig utreder skuldfrågor utan det är ett område för polismyndigheten. Exemplen som Arbetsmiljöverket ville lyfta fram under webbinaret var vanligt förekommande händelsetyper med gemensamma faktorer och omständigheter, branschöverskridande exempel. Händelsetyper som fall från högre nivå, arbetsfordon och mobila maskiner, lastning och lossning, samt där någon blivit klämd eller träffats av föremål.

Avvikelser från händelserna var att något var inte som det brukar, något var på väg att gå sönder, att platsen för händelsen inte var det vanliga. Underlagen från händelserna var alla hämtade från 2000-talet, där ärendena var avslutade, att arbetsmiljöverkets och arbetsgivarens utredning var klar, samt att ingen rättsliga efterspel fanns.

Fall till lägre nivå

Den första händelsen som belystes var fall till lägre nivå, där en arbetstagare föll från takarbete. Exemplet hämtades från takarbete där en isolerskiva kom i rörelse av kraftiga vindar och träffade arbetstagaren som föll ned från taket.

Bakom den tragiska olyckan låg flera faktorer som tillsammans möjliggjorde utgången, nämligen bristfällig fallskydd med för lågt skyddsräcke, löst material på tak, starka vindar och bristfällig riskbedömning, samt organisationen av arbetet.

– När exempelvis väderleksförhållandena förändras, som i det här fallet, måste nya bedömningar göras både vad gäller gemensamma skyddsåtgärder och när personlig skyddsutrusning måste användas, menade Ola Hansson. 

Annika Gladh menade att det här är risker som är välkända inom branschen och företagen, men att riskbedömningar måste kompletteras och förändras när saker som exempelvis väderväxlingar sker. Speciellt drabbade är ställningsarbetare när byggnadsställningar ska rivas. Personligt fallskydd måste bäras och vara inkopplat, arbetsgivaren måste kontrollera att instruktioner följs och att det finns kunskap om hur personlig skyddsutrustning fungerar. Sedan är det arbetstagarens ansvar att följa instruktioner eller påtala att dessa inte är aktuella om saker förändras.

Den andra och tredje händelsen som belystes hade både med arbetsfordon och mobila maskiner att göra, i vägtrafik eller utanför trafiken. Exemplen var hämtade dels från jordbruksverksamhet där en arbetare i stängslingsarbete klämdes till döds av en skopa från en hjullastare, dels

exempel från lastning och lossning, där en arbetstagare träffades och klämdes till döds av byggmaterial från en lastbil.

Bygg- och anläggningsarbete är bland de farligaste jobben sett till antal allvarliga olycksfall och dödsolyckor. För att öka säkerheten och göra arbetsmiljöansvaret tydligare i bygg- och anläggningsprojekt har Arbetsmiljöverket tagit fram nya regler. Regler som träder i kraft vid årsskiftet.

Den fjärde händelsen berörde en arbetstagare som klämdes till döds av en robot i tillverkningsindustrin.

Ständigt pågående arbetsmiljöarbete

Karin Günther, programledare för nollvisionsprogrammet vid Arbetsmiljöverket, samt Peter Burman, tf chef för regelavdelningen, avslutade webbinaret där man fick berätta vidare om hur myndigheten arbetar med frågor för att färre ska dö på sin arbetsplats. Peter Burman nämnde de nya reglerna som träder i kraft vid årsskiftet inom bygg- och anläggning som en del i det arbetet. 

– Tillsynsverksamheten är viktig, både den i förväg anmälda och den oanmälda, men det är ändå bara korta nedslag. Det viktigaste arbetet är det som pågår hela tiden på arbetsplatser och där skyddsombud och arbetsgivare tillsammans arbetar med arbetsmiljöfrågor. Det är väldigt många som tillsammans kan göra skillnad, branschorganisationer, arbetsgivare- och arbetstagarorganisationer. Alla har mycket viktigt arbete att bidra med för att uppmärksamma frågorna och bryta trenden, menade Peter Burman.

Arbetsmiljöverkets arbete med nollvisionen belyser bara toppen av isberget, menade Karin Günther.

– Det är betydligt fler som dör av att exponeras på arbetet för olika saker efter tio eller kanske tjugo år i efterhand. Arbetsrelaterad dödlighet kräver aktivt och systematiskt arbetsmiljöarbete, inte bara när det gäller omedelbara faror och problem utan även exponeringar över längre tid.

Eftersom många av olyckorna återkommer så är det viktigt att dra lärdomar av händelser och därför pågår ett analysarbete inom myndigheten som tittar närmare på olyckor under den senaste femårsperioden. Man tittar även på hur exempelvis yrkesutbildningar inom bygg- och anläggning tar upp och belyser dessa frågor.

Arbetsmiljöverkets webbinarium kommer att vara tillgängligt i efterhand och den som vill kan även ta del av material och statistik om arbetsrelaterad död via verkets hemsida.