Fokus på machokultur väckte debatt och engagemang

2026-08-21

Machokultur kan i värsta fall leda till att personlig skyddsutrustning lämnas orörd. Det här är en problematik som uppmärksammats genom åren, men som kan vara svår att komma åt. David Svahn och Karin Fingal har arbetat med frågorna på företaget Södra, Sveriges största skogsägarförening med fler än 50.000 medlemmar, genom att arbeta med workshops där alla är deltagare. Det är ett arbete utan slutdatum.

I januari 2025 publicerade vi en artikel på NSA Nordics hemsida om den skotska rapporten ”Dangerous Work, Hard Men and Broken Bodies”, som tog upp en hård machokultur som orsak till att personlig skyddsutrustning lämnades orörd bland arbetare i kolgruvor, stålverk och varvsindustri. I en kommentar till artikeln skrev David Svahn att man på företaget Södra arbetat med dessa frågor tillsammans med Karin Fingal som är programchef för mångfald, jämställdhet och inkludering.

– Jag har tidigare under min tid på Södra arbetat i mansdominerade grupper och känt att det är en viss kultur i dessa grupper där medarbetarna inte riktigt kände att man kan vara sig själva. Kulturen medförde att man pratade på ett visst nedvärderande sätt om säkerhet och de satsningar som gjorts på att förbättra säkerheten. Därför kändes det viktigt att få upp machokultur som diskussionsämne under APT eller liknande former, säger David, som numera bytt arbetsplats till SPM Instrument.

– För oss handlar det om att skapa en arbetsmiljö där alla känner sig trygga, respekterade och har möjlighet att vara sig själva på jobbet. I vissa delar av vår verksamhet är arbetsgrupperna historiskt mansdominerade, och vi ser att frågor om normer, jargong och machokultur kan påverka både arbetsmiljö, inkludering och säkerhetskultur. När människor inte känner att de kan vara sig själva eller vågar säga ifrån riskerar det att påverka både trivsel, samarbete och i förlängningen säkerheten på arbetsplatsen, säger Karin.

Workshops för samtliga medarbetare

På Södra Cell arbetade man med problematiken genom workshops på så kallade gemensamhetsdagar. Under dessa workshops får både medarbetare och chefer diskutera vardagliga situationer, dilemman och beteenden kopplade till normer, jargong och machokultur.

– Fokus ligger inte på att peka ut individer utan på att reflektera över hur kulturen på arbetsplatsen påverkar oss och vilket ansvar vi alla har för att skapa en inkluderande arbetsmiljö, menar Karin Fingal.

– Under kort tid kunde vi träffa samtliga medarbetare på respektive affärsområde och få igång en dialog. Sedan har det arbetet fortsatt med mer riktade insatser där ansvariga chefer har känt ett behov av att ta ytterligare grepp om ämnet, säger David.

Genom att ta upp ämnet fick Södra omedelbart bra feedback och det väckte både debatt och engagemang.

– Långtidseffekterna är svåra att sia om, men vi fick mycket feedback efteråt att vi lyckades väcka debatt genom att lyfta ett viktigt ämne på ett inte allt för tungt sätt, utan mer fokus på vad vi kan förbättra än på hur dåligt är allt är just nu om man säger så. I vissa grupper märkte vi också på de diskussioner som uppstod under workshopen att vi lyckats engagera medarbetarna, menar David.

– Det är alltid svårt att mäta effekterna av kulturförändring på kort sikt. Många uppskattar att frågan lyfts på ett konstruktivt och vardagsnära sätt. Vi märker också att diskussionerna väcker reflektion kring både egna beteenden och normer som annars lätt tas för givna. Förändring av kultur tar tid, men ett viktigt steg är att skapa medvetenhet och ett språk för att prata om frågorna, säger Karin.

Maskulina ideal kan bidra till fler olyckor

Det skotska exemplet togs upp av tidningen arbetarskydd.se under rubriker ”Machokultur ökar risken för olyckor”. Statistiken visar att 91 procent av dödliga arbetsolyckor drabbar män. Sedan 1980 har 3.660 anställda och egenföretagare dött i arbetsolyckor, av dessa var 3.338 män, dvs 91 procent. Män dominerar yrken där riskerna för allvarliga arbetsolyckor är störst, som jordbruk, bygg- och anläggning, transporter med flera. Frågor som forskare varit sysselsatta med de senaste 20 åren är om genus har något med saken att göra.

Det visar sig att maskulina ideal mycket väl kan bidra till fler olyckor, det visade exempelvis studien “Real Men are Tough Guys” från 2005 om australiska byggnadsarbetare. Männen strävade efter en hög placering i den sociala hierarkin och det pågick ständigt ett slags tävlande för att få överhanden.

Är processen avslutad eller lever den vidare i någon form`

– Nej, det här är inte ett projekt med ett tydligt slutdatum utan en del av Södras långsiktiga arbete med mångfald, jämställdhet och inkludering. Att utveckla kultur, arbetsmiljö och ledarskap är ett kontinuerligt arbete. Under 2026 arbetar vi exempelvis vidare tillsammans med våra sågverk, där både medarbetare och chefer får möjlighet att diskutera machokultur, normer och jargong utifrån sin egen arbetsmiljö och sina egna erfarenheter. Frågorna integreras också i andra delar av verksamheten, exempelvis i arbetsmiljöarbete, ledarskapsutveckling och vårt fortsatta arbete för en inkluderande kultur, säger Karin Fingal.

Det finns en rädsla att lyfta ämnet

Hur ser då David och Karin på problematiken med machokultur i allmänhet och på Södra i synnerhet?

– Jag upplever det lite som att det är en problematik som många är medvetna om, men få vet hur man verkligen ska komma igång och göra nåt konstruktivt av ämnet. Både på Södra och generellt finns det en rädsla för att lyfta ämnet. Det finns också en annan intressant aspekt som vi stötte på under vårt arbete – många tror att vi har kommit längre än vad vi har i att motverka machokultur. Visst har vi kommit en bit, men ju mer man lyfter på stenarna, ju mer märker man att strukturerna och normerna i samhället fortfarande är väldigt starka när det gället machokultur, säger David.

– Jag tror att frågan är viktig i alla organisationer, men kanske särskilt i branscher som traditionellt varit mansdominerade. Machokultur handlar inte bara om hur vi pratar med varandra, utan också om vilka beteenden som uppmuntras, vilka som kommer till tals och hur lätt det är att säga ifrån när något känns fel. Samtidigt är det viktigt att inte se detta som ett problem som bara finns hos några få individer. Det handlar snarare om normer och mönster som vi alla påverkas av och har möjlighet att påverka. För Södra är frågan viktig eftersom den är nära kopplad till både arbetsmiljö, säkerhet, kompetensförsörjning och vår ambition att vara en attraktiv arbetsplats för fler människor, säger Karin.

Viktigt med genusperspektiv i säkerhetsarbetet

I skriften ”Genusperspektiv på olycksfall och dödsolyckor i arbetslivet” konstateras att det är viktigt att ha ett genusperspektiv i säkerhetsarbetet:

”Sammanställningen visar också att det är viktigt att ha ett genusperspektiv i det olycksförebyggande arbetsmiljö- och säkerhetsarbetet. För att kunna minska antalet olyckor och dödsolyckor i de särskilt utsatta mansdominerade yrkena och sektorerna behöver man arbeta med genusbaserade olycksförebyggande strategier på flera olika organisatoriska nivåer utifrån ett systemperspektiv. Resultaten i forskningsgenomgången pekar också på att säkerhetshantering behöver ske på olika nivåer. 

Ett hinder för att kunna förbättra säkerheten kan vara att medarbetare inte vill acceptera skriftliga regler och rutiner, eftersom dessa krockar med den erfarenhetsbaserade maskulina yrkesidentiteten. Problem kan också finnas med den sociala konstruktionen av risk- och säkerhetshantering och vad som förmedlas till nyanställda som säkra arbetsmetoder.”

Läs artikeln från januari 2025 här

Läs Genusperspektiv på olycksfall och dödsolyckor i arbetslivet här