”Ingen talar om arbetsmiljö som skapar lidande och död”

2026-08-17

Tusentals personer dör i förtid på grund av arbetsrelaterade sjukdomar, plus alla de som dör i arbetsplatsolyckor. Utöver dessa uppger var fjärde person att man lider av hälsobesvär som de fått på arbetet. Trots alla dessa alarmerande fakta lyser arbetsmiljöfrågor med sin frånvaro i debatten, menar sex forskare och läkare inom arbets- och miljömedicin i en debattartikel publicerad i Göteborgs-Posten.

Enligt en sammanställning av Arbetsmiljöverket dör omkring 3.000 personer varje år i Sverige i förtid på grund av arbetsrelaterade sjukdomar. Utöver detta tillkommer 30 till 50 dödsfall årligen i arbetsplatsolyckor. ”Vi som arbetar inom arbets- och miljömedicin möter människor vars arbetsmiljö orsakat eller bidragit till sjukdomar som exempelvis astma och KOL, hjärtkärlsjukdomar, cancer, stressrelaterade besvär, smärttillstånd och svåra vibrationsskador som orsakar livslånga besvär. Var fjärde arbetande svensk har upplevt arbetsrelaterade hälsobesvär under det senaste året. Det motsvarar cirka 1,3 miljoner människor som på grund av sitt arbete har besvär som hosta, muskelvärk, känselbortfall eller sömnproblem”, skriver debattörerna.

Att inte dessa frågor väcker mer uppmärksamhet är anmärkningsvärt skriver man. Förutom mänskligt lidande handlar det också om stora samhällskostnader i form av sjukskrivningar och produktionsbortfall.

Som en förklaring tar debattörerna upp nedmonteringen av instansar som främjar en god arbetsmiljö. ”Sedan Arbetslivsinstitutet lades ner 2007 står Sverige som enda land i Skandinavien utan ett oberoende nationellt kunskapscenter som aktivt bedriver forskning inom arbetsmiljö och hälsa. Sverige släpar också efter med flera lagligt bindande hygieniska gränsvärden som anger hur mycket en arbetare får utsättas för under en arbetsdag. Till exempel är det svenska gränsvärdet för kvarts (som finns i stendamm) dubbelt så högt som i Norge, Danmark och Finland. Det innebär i praktiken att svenska arbetare tillåts utsättas för en högre risk att få allvarliga sjukdomar som lungfibros och lungcancer än i våra grannländer. Vi efterlyser samma satsningar inom området arbetsmiljö och hälsa som vi ser i övriga Skandinavien. Arbetsmiljöarbetet måste gå framåt, inte bakåt!”

Enligt arbetsmiljölagstiftningen ställs höga krav på arbetsgivare att göra riskbedömningar som grund för arbetsrutiner och åtgärder. ”Men för att göra dessa bedömningar krävs ofta djupgående kunskap om såväl arbetsmiljö som hälsorisker. Här har företagshälsovården en viktig roll i att utföra arbetsmiljömätningar, undersöka personal med hälsobesvär samt genomföra de medicinska kontroller som enligt lag krävs för vissa arbeten. Men, mycket av den kompetens som företagshälsovården besitter har redan gått eller håller på att gå i pension, och behovet att utbilda nya medarbetare är akut. Trots detta saknas huvudman och finansiering för utbildningen av nya företagsläkare och arbetsmiljöingenjörer. Företagsläkarutbildningen var ett av de uppdrag som förr låg hos Arbetslivsinstitutet.”

Följden är ett begynnande kunskapsglapp inom arbetsmiljöfältet, skriver debattörerna, delvis beroende på utbildningar med alltför låga krav på kunskaper inom naturvetenskapliga ämnen. 

”I regeringens arbetsmiljöstrategi för 2026–2031 omnämns företagshälsovården endast fyra gånger, och de konkreta satsningarna inom området är få. Vi menar att frågan om en god och hållbar arbetsmiljö behöver få ett betydligt större utrymme i det politiska rummet och uppmanar därför alla riksdagspartier att:

– Återupprätta ett nationellt institut för arbetsmiljöforskning.

– Säkra och finansiera utbildningen av nya företagsläkare och arbetsmiljöingenjörer som ett led i att förebygga arbetsrelaterade sjukdomar och hälsobesvär.

– Göra arbetsmiljö till en prioriterad fråga i valrörelsen.”

Läs mer