Rapport: Olycksfall i arbetet motsvarade en procent

Under 2019 inträffade uppskattningsvis 11.730 arbetsrelaterade dödsfall i de nordiska länderna, men av dessa berodde endast 143 (1 %) på skador orsakade av olycksfall i arbetet. De främsta orsakerna till arbetsrelaterade dödsfall var cancer och cirkulationssjukdomar, de senare omfattar hjärt- och kärlsjukdomar orsakade av arbetsrelaterad stress och förlängd arbetstid.

Det visar en rapport från Nordic Future of Work och OSH-gruppen, Occupational Safety and Health (Arbetarskydd och hälsa), under ledning av generaldirektörerna för de nordiska yrkesinspektionerna. Syftet med rapporten är att informera framtida arbetsmiljöstrategier och inspirera till kurskorrigeringar där det behövs.

Expertnätverket Nordic Future of Work är ett litet nätverk av tvärvetenskapliga yrkesverksamma från både arbetsmiljöinspektionen och ministerierna. Gruppen startade sitt arbete redan 2016 och har sedan dess tagit fram olika rapporter som tar upp både specifika utmaningar, men som också tittar på den större bilden av trender som påverkar arbetsmarknaden. Nordic Future of Work-gruppen skriver i denna tredje rapport i en serie att ”Arbetsrelaterade dödsolyckor är fortfarande en akut utmaning i de nordiska länderna, trots framsteg när det gäller att kontrollera och förebygga skador på arbetsplatsen. Medan skadefrekvensen har sett en stadig minskning på grund av förbättrad säkerhetsteknik, bättre övervakning och traumahantering, utgör arbetsrelaterade sjukdomar – inklusive dödsfall kopplade till yrkesexponering – en annan och mer komplex uppsättning utmaningar. Dessa sjukdomar uppstår ofta med tiden, förvärras av långvarig exponering för farliga fysiska, kemiska, biologiska och psykologiska miljöer och fortsätter att kräva liv i en alarmerande takt jämfört med dödsfall som tillskrivs olyckor.”

I rapporten heter det att ”trots den betydande andelen arbetsrelaterade (icke-olycksfall) dödsfall som tillskrivs sjukdomar, fokuserar arbetsinspektioner och mediauppmärksamhet i första hand på arbetsskador och dödsfall orsakade av olyckor. Även om uppmärksamhet på arbetsskador är giltig och nödvändig på grund av deras omedelbarhet och möjlighet att förebygga, kräver exponeringar med långa latensperioder uthålliga, långsiktiga ansträngningar och strategier. Med utgångspunkt i inspektionspraxis i Finland är majoriteten av inspektionerna (57 %) inriktade på att förebygga olyckor, följt av 24 % på kemiska agens, 12 % på biologiska agens och 7 % på fysisk arbetsbelastning. Årsrapporten (2023) från arbetsinspektioner i Norge visar också en liknande fördelning av dess arbetsmiljöinspektioner med nästan 60 % av arbetsmiljöinspektionerna fokuserade på olyckor”.

Kopplade till cancer

”Den största andelen arbetsrelaterade dödsfall är kopplade till cancer. De flesta cancerformer har en relativt lång latensperiod, vilket innebär att exponeringarna som leder till utvecklingen av cancer inträffade för många år sedan. Även om det är omöjligt att förhindra tidigare exponeringar förekommer viss exponering fortfarande idag, andra har minskat och nya potentiella cancerframkallande exponeringar dyker upp. Ansvaret för att övervaka pensionerade arbetstagare med tidigare exponeringar har flyttats från yrkesinspektörer till hälso- och sjukvården, där exponeringshistoriken bör tas på allvar, särskilt med tanke på den förväntade 20-procentiga ökningen av dödsfall i cancer från 2020 till 2035 i Finland. Dessutom har nya misstänkta cancerframkallande kemiska och biologiska agens ersatt gamla kända cancerframkallande ämnen bland de tusentals nya kemikalier som används. Effekten av dessa ämnen på arbetarna är inte helt klarlagd”.

Vidare heter det:

”Asbestexponering har varit och förblir den högsta enskilda faktorn som orsakar arbetsrelaterade dödsfall. Trots allmänhetens övertygelse om att tidigare förbud mot asbest har löst problemet är detta inte fallet. Till exempel förbjöd Sverige användningen av nya asbestprodukter för cirka 40 år sedan. Nya data från Global Burden of Disease 2019 (publicerad i The Lancet) visar dock att det totala antalet asbestrelaterade dödsfall i Sverige, särskilt i Stockholmsområdet, fortsätter att öka. Även om antalet yngre offer minskar, överskuggas denna positiva trend av den massiva exponeringen som orsakas av asbest under infrastrukturaktiviteter, särskilt vid renoveringar och rivningar relaterade till bostäder, rörledningar och takmaterial”.

Rapporten tar också upp psykosociala risker på grund av dålig arbetsdesign, organisation, ledarskap och ledning, samt dåliga sociala sammanhang i arbetet. Dessa risker kan leda till negativa psykologiska, fysiska och sociala utfall, såsom arbetsrelaterad stress, utbrändhet eller depression. Förutom psykiska och psykiska störningar är psykosociala risker förknippade med hjärt-kärlsjukdomar som kan få dödliga konsekvenser, såsom hjärtinfarkt eller stroke.

En svensk studie

Under 2019 släppte svenska myndigheter en rapport som beskriver antalet arbetsrelaterade dödsfall som tillskrivs utvalda exponeringar, som exempelvis olycksfall, stress, skiftarbete, damm, asbest, kvarts m.m. Denna rapport omfattar buller och långvarigt tungt fysiskt arbete, där förhållandet till arbetet och tillhörande risker är mindre tillförlitligt. Vissa individer kan ha varit utsatta för mer än en faktor, vilket förhindrar direkt addition av siffror för att uppskatta det totala antalet arbetsrelaterade fall i Sverige. Storleksordningen liknar dock ungefär de uppskattningar som tillhandahålls av ICOH.

Den svenska studien identifierar arbetsexponeringar som leder till förtida dödsfall, med uppskattade siffror som överstiger antalet dödliga arbetsolyckor. Stress och skiftarbete bidrar till det högsta antalet arbetsrelaterade dödsfall, och ofta förekommande exponering för dieselavgaser är också en betydande orsak. De dödliga utfallen är främst koncentrerade till yrkesrelaterad cancer, hjärt- och kärlproblem och andningsproblem.

Enligt ILO registrerade Sverige 4.250 arbetsrelaterade dödsfall under 2017. De senaste uppgifterna indikerar cirka 4.407 dödsfall baserat på 2019 års data. Det ökande antalet dödsfall hänförs till stor del till sjukdomar med lång latens på jobbet, som fortsätter att öka med ökande medellivslängd. 

I genomsnitt uppskattar forskningen att kostnaden för dåliga arbetsförhållanden är cirka 4 % av ett lands BNP. I Finland uppskattas kostnaderna för förlorad arbetsinsats till 2 miljarder euro per månad, totalt 24 miljarder euro årligen. För Sveriges del handlar det om 4 % av 597 miljarder dollar 2024, dvs knappt 24 miljarder dollar, alltså cirka 240 miljarder kronor.

Läs rapporten här