Aerosolerna är små partiklar som svävar i luften, till skillnad från exempelvis droppar av saliv, som faller till marken ganska snabbt. Det som avgör hur länge de hänger kvar är faktorer som ventilation, rummets storlek, med mera.

Aerosoler – så smittar corona i inomhusluften

Människor infekterade med corona släpper ut massor av pyttesmå virusladdade partiklar bara genom att andas. De kallas aerosoler och kan hålla sig svävande i luften länge.

Jakob Löndahl och Sara Thuresson, forskare vid Aerosollaboratoriet vid Lunds universitet, studerar de aerosoler som kan bära på smitta, till exempel vätskedroppar från den luft vi andas ut, eller som sprids när vi hostar eller nyser.

Hur sprids luftburet corona. Kan smitta hänga kvar i luften när vi kommer tillbaka till jobbet?
– Aerosolerna är små partiklar som svävar i luften, till skillnad från exempelvis droppar av saliv, som faller till marken ganska snabbt. Det som avgör hur länge de hänger kvar är faktorer som ventilation, rummets storlek, med mera.

– Det som gör att partiklarna så småningom försvinner är att de späds ut i luften eller fastnar på någon yta. Och det är svårt att tänka sig att de finns kvar mer än några timmar, koncentrationen minskar hela tiden, säger Jakob Löhndal.

Redan i mars 2020, då pandemin just blivit ett faktum, började aerosolforskarna i Lund  att undersöka inomhusluften i patientrum och korridorer på Skånes universitetssjukhus. De hade tidigare visat att norovirus som orsakar vinterkräksjukan kunde spridas i luften, och nu ville de snabbt börja undersöka om så var fallet även med coronavirus.

I början trodde de flesta att den mesta smittan spreds via större droppar från hostningar och nysningar, som bara färdas några meter innan de faller till golvet. Nu vet man att personer med covid-19 kan infektera andra på mycket större avstånd och att luftburen smitta kan hålla sig svävande och färdas i luften under längre tid. Forskarna vid Aerosollaboratoriet har bland annat fått uppmärksamhet för sin forskning om hur virus kan spridas genom körsång.

En coronasmittad person släpper ut mängder av aerosoler i inomhusluften bara genom att andas. Virusladdade partiklar kan sväva kvar i luften långt efter det att en smittad person lämnat rummet. Och de kan fastna i ventilationssystem.

Det sägs också att aerosoler kommer från spolvattnet i toaletten?
– Ja, toaletter sprider mängder av aerosoler när de spolas, säger Jakob Löhndahl.

Om man stänger locket och sätter en odlingsskål under så blir den snart full av alla de mikroorganismer som trivs i toaletten. Även här så handlar mängden partiklar om hur stort rum det är och hur ventilationen fungerar. Men att stänga toalocket vid spolning är en bra idé.

Vad är kvar och viktigt att ta reda på när det gäller aerosoler och luftburen smitta?
– Vi tittar bland annat på virusspridning från olika sjukhusprocedurer, till exempel bronkoskopi, där man tittar in i luftrören, och vård i respirator, och när och hur det skapas aerosoler, för att bättre kunna skydda både personal och patienter. Vad som ökar virusmängden i luften och hur den förändras med avstånd och ventilation.

– Men också säsongsvariationer, hur fungerar de och vad beror de på? Corona, influensa, kräksjuka och förkylningar; alla ökar de under höst och vinter. Det är en komplicerad dynamik med många faktorer inblandade.

– Att det blir torrare inomhus på vintern på våra breddgrader är också en faktor. Luftfuktigheten har betydelse för hur länge aerosolerna blir kvar i luften. Våra slemhinnor påverkas också, men det är högst oklart hur det hänger samman. Det är definitivt inte så enkelt som att vi bara är mer inomhus på vintern.

Vad gör aerosoler fascinerande att jobba med?
– Luft är något vi måste ha för att leva, samtidigt är den full av ämnen som ofta påverkar oss negativt, och det är spännande. Partiklarna är saker vi inte ser men som kan påverka oss mycket. Och vi kan inte välja om vi vill andas eller inte, säger forskarna på aerosollaboratoriet.

Vad är en aerosol?
Aerosoler är partiklar – fasta partiklar eller vätska – som svävar i en gas, och gasen är oftast luften vi andas. Atmosfären är en aerosol. Aerosol omger oss alltså hela tiden, men syns vanligtvis främst när koncentrationen är extra hög, som röken från en skorsten. Partiklarna är mellan cirka 0,001 och 100 mikrometer stora (en mikrometer är 0,000001 meter). Dimma är en aerosol med hög fuktighet. Vår utandningsluft bildar aerosoler som kan innehålla smittämnen, till exempel virus. Namnet kommer av latinets aero, för luft, och sol från solution som betyder lösning.

Högljudd sång sprider mest aerosoler
Coronavirus kan spridas genom körsång. Under ett forskningsförsök fick körsångare ta på sig operationsklädsel och gå in i en specialbyggd kammare med filtrerad och ren luft. I kammaren analyserades mängden partiklar som kom från sångarna vid andning, tal, olika typer av sång och vid sång med munskydd. Med hjälp av starka lampor, en höghastighetskamera och ett instrument som kan mäta mycket små partiklar mätte forskarna aerosoler och större droppar. Det visade sig att ju högre och mer kraftfull sång, desto mer aerosoler och droppar producerade sångarna.

Munskydd stoppar aerosoler
Slutsatsen blev ändå att det gick att sjunga säkert genom att hålla distans och god hygien, samt ha bra ventilation i rummet, vilket minskar mängden aerosoler i luften. När sångarna hade på sig ett enkelt munskydd fångades det mesta av aerosolerna och dropparna upp. Och nivåerna blev jämförbara med dem vid vanligt tal.

Hur viktig är aerosolsmittan jämfört med fysiska kontakter – det som brukar kallas droppsmitta?
Det är svårt att gradera skillnaden mellan olika smittvägar, menar Jakob Löhndahl.

– Men för att skydda sig är det viktigt att hålla bra avstånd. Men vad som är bra avstånd beror på situationen. Själv skulle jag inte vilja sitta i samma rum som en coronasmittad ens så länge som en timme, och inte ens på större avstånd än två meter. Men ett kort möte är ok.

– Under exempelvis en körövning på två timmar, kan smittan av allt att döma spridas mer än tio meter. Tiden är en viktig faktor. Ju längre tid till exempel en körövning pågår desto fler virus hinner vi andas in.

Droppsmitta följer med och sprids i form av droppar, till exempel när du nyser, hostar eller kräks. Och kommer sen i kontakt med andra människors ögon och/eller slemhinnor, direkt eller via händerna. Dropparna är tunga och når inte särskilt långt innan de faller till marken. Vanliga droppsmittor är covid-19, förkylningar, influensa, kikhosta och RSV-virus.

Luftburen smitta består av droppar som torkar ihop till lättare droppkärnor. Dessa mikroskopiska partiklar finfördelade i luft kallas aerosoler, och kan nå våra luftvägar på längre avstånd än så kallad droppsmitta. Några exempel är vattkoppor, tuberkulos och covid-19.

Läs mer

(Text: Tomas Lindblad på uppdrag av forskning.se)

Handelsorganisationen för producenter, importörer, grossister, återförsäljare och utbildningsföretag för personlig skyddsutrustning.

NSA, Box 22 307, 104 22 Stockholm | Telefon: +46 8 508 938 00

Powered by Branschkansliet