Deadlines och tidspress bakom slarv med säkerheten

Vid en kontrollvecka i september i år, som genomfördes av åtta myndigheter däribland Arbetsmiljöverket, upptäcktes många brister. Bland de vanligaste var att fallskyddsutrustning saknades. Marcus Björn, VD för Svensk Höjdsäkerhet, tror att det bland annat beror på stress och press inom byggbranschen.

– Även om företag köper in utrustning och utbildar sin personal så styrs byggbranschen ofta av deadlines och tidspress vilket gör att det slarvas på flera håll på grund av att tiden helt enkelt inte räcker till.

Vid kontrollen fick fyra av tio företag krav på att åtgärda arbetsmiljöbristerna. Vi ställde ett antal frågor till Marcus Björn på hur han ser på problemen.

Varför ser det ut så här på svenska byggarbetsplatser?

– Det finns såklart flera olika anledningar. Men om man bortser från de uppenbara faktorerna som exempelvis dåligt utbildad personal och bristfälligt förmedlande av information så tror jag att bland annat stress och press är orsaker som man inte alltid väger in.

Marcus Björn menar att även om företag köper in utrustning och personal så styrs byggbranschen ofta av deadlines och tidspress, som kan leda till att det slarvas på flera håll. Tiden räcker inte till för säkerhetstänkandet.

– Så är branschen formad och det ändrar man inte över en natt. Samma sak gäller med individer och den mänskliga faktorn. Det tar tid att bygga upp en säkerhetskultur som alla går med på att förhålla sig till när vissa har arbetat i 30 år utan att använda exempelvis fallskydd.

Nonchalans mot säkerhet, är det något som ni har stött på under er verksamhet?

– Ja. Absolut nonchaleras säkerhet på flera håll eftersom den gamla ”göra som vi alltid gjort” kulturen som sagt kan vara svår att få bort. Dock finns det massvis av företag i olika branscher som lyckats oerhört bra med att bygga upp ett stort säkerhetstänk där alla anställda inkluderas och deltar. Skillnaden brukar ofta ligga i inställningen till förändring och åtgärder.

Skillnaden mellan företag som lyckats bra med säkerhetstänk jämfört med de som inte lyckats brukar ofta ligga i inställningen till förändring och åtgärder menar Marcus Björn.

– Man behöver öka säkerheten med ett genuint intresse av att utveckla och förbättra med långsiktigt perspektiv. Inte bara vidta åtgärder till följd av påtryckningar och krav som finns just nu.

Hur vill du kommentera bristerna?

– Det är såklart synd att det är så utspritt fortfarande. Men eftersom bristerna är svårare att komma undan med idag så tror jag att ju tidigare företag satsar på ett omfattande säkerhetstänk, desto bättre kommer de att klara sig i det långa loppet. Det finns redan företag inom byggbranschen, som gått i konkurs på grund av att säkerheten inte prioriterats.

Vad skiljer seriösa i jämförelse med oseriösa företag?

– Seriösa företag följer först och främst de befintliga regler och lagar som redan finns. Men de har också tydliga interna regler och en struktur som gör att alla anställda känner trygghet ur alla perspektiv.

På Svensk Höjdsäkerhets hemsida skriver man om en modernare modell för utbildningar.

– När man idag ska gå sina utbildningar så är det ofta ganska utdragna processer som tar en heldag utan att det egentligen är nödvändigt. Därför skapade vi utbildningar där produktionsbortfallet minskar kraftigt och i många fall halveras.

Konceptet innebär att den teoretiska delen av kursen sker digitalt via företagets utbildningsportal.

– Där guidas kursdeltagaren genom kursens alla delar med hjälp av en instruktör som, precis som på en traditionell kurs, berättar, beskriver och förklarar. Men tack vare regi, manus och planering blir kursernas innehåll väldigt tidseffektivt.

Inlärningen sker mer på kursdeltagarens villkor eftersom man kan göra ett avsnitt i taget och när som helst ta en paus, spola tillbaka eller titta på nytt. Kursernas mobilitet ger deltagaren större frihet tack vare smartphones, surfplattor och laptops.

– När det sedan blivit dags för praktik är deltagarna väl förberedda och all fokus kan riktas mot att lära ut bra arbetsmetoder som passar deltagarnas faktiska arbetsmiljö.

– Man kan med andra ord säga att vi tittade på vad som är bäst för arbetstagaren och vad som är bäst för arbetsgivaren när vi sammansatte denna modellen. 

Hur stort är behovet av de kompletterande tjänster som ni erbjuder era kunder?

– Väldigt stort. Om företaget värnar om sin säkerhet så ber dom inte bara om utrustning eller en kontroll. Då förs istället en diskussion med oss där vi får inblick i deras verksamhet och på så sätt kan ta fram skräddarsydda förslag på vilka åtgärder vi anser att de behöver vidta. På så sätt byggs det upp en ömsesidig tillit där man tillsammans jobbar mot samma mål.