Gustav Sand Kanstrup. Foto Arbetsmiljöverket.

En människa dör på jobbet varje vecka i Sverige

Arbetsmiljöverkets statistik visar att 47 personer dog på arbetsplatsen under 2019, det vill säga nästan en människa varje vecka. Den dystra statistiken har varit relativt likartat under de senaste åren.

14 av dödsfallen inträffade inom byggindustrin 2019, samma antal som året innan. Arbetsmiljöverket har en nollvision mot arbets- och dödsolyckor där man utgår från regeringens arbetsmiljöstrategi.

Varför sjunker inte antalet, Gustav Sand Kanstrup, Arbetsmiljöverkets projektledare i nollvisionsprojektet?

– Tyvärr ser vi ingen minskning av antalet dödsolyckor i arbetslivet totalt under de senaste 15 åren i Sverige. Det dör en arbetstagare i veckan i den svenska arbetskraften och byggbranschen är en av de branscher som har flest dödsolyckor varje år. Det är rörliga arbetsplatser med flera risksituationer som ställer extra höga krav på det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Arbetsmiljöverket arbetar utifrån sin kärnverksamhet, som innebär inspektioner, regler och kommunikation där man utgår från de risker som förekommer inom branschen.

– Branschen med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer har lyft många av riskerna och vi ser väldigt positivt på de insatser som görs hos till exempel  Håll Nollan, att utveckla standarder för säkra arbetssätt, Byggföretagens (Sveriges Byggindustriers) Säkerhetspark för att öva praktiskt med risksituationer och Byggnads insatser bland annat under arbetsmiljöveckan vecka 43 då de kontrollerade byggnadsställningar

Men uppenbarligen räcker inte åtgärderna till för att få ned antalet dödsolyckor så vad behöver göras framåt?

– Det är på arbetsplatserna som det dagliga arbetsmiljöarbetet måste ske. Det är arbetsgivare som ansvarar för att systematiskt undersöka, bedöma och åtgärda risker på arbetsplatsen så att ingen ska behöva bli sjuk, skadas eller dö av sitt arbete.  Det praktiska arbetet för en bättre arbetsmiljö måste ske dagligen i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare, skyddsombud och myndigheter.

Vilka är de främsta bakomliggande problemen?

– Brister i det systematiska arbetsmiljöarbetet.  I en dödsolycka är det ofta flera orsaker som haft betydelse. Vi vet att sannolikheten för olyckor med allvarliga konsekvenser är större i små företag och att den är större hos underentreprenörer. Det som är återkommande vid en dödsolycka är höga energier, alltså stora krafter som den som förolyckas utsätts för. Till exempel att man blir påkörd, faller från en höjd eller får rasande föremål över sig.

I en artikel i Dagens Nyheter angående problemen med dödsolyckor i arbetslivet, och framför allt inom byggindustrin, påstås statistik visa att Norge bara har hälften så många dödsolyckor i jämförelse med Sverige.

Vad har man gjort i Norge?

– Det är inspirerande att läsa att dödsolyckorna i Norge varit lägre under 2018. Vad som varit framgångsrikt kan jag inte svara på, men om jag skulle gissa skulle det vara att man höjt det systematiska arbetat med arbetsmiljö och säkerhetsfrågor på arbetsplatserna.

Vad vet ni om hur det ser ut i övrige Norden?

– Vi brukar jämföra den officiella statistiken genom Eurostat. Där kan vi få en jämförelse mellan antalet dödsolyckor och även frekvensen, dvs antal dödsolyckor per antal sysselsatta. Där ser man medlemsländernas officiella statistik.

Statistiken för åren 2014-2017 visar följande när det gäller antalet dödsolyckor per 100.000 sysselsatta:

Sverige 0,87 (2014) 0,73 (2015) 0,77 (2016) 0,9 (2017)

Norge 1,71 (2014) 1,48 (2015) 1,66 (2016) 1,59 (2017)

Danmark 1,4 (2014) 1,02 (2015) 1,23 (2016) 0,92 (2017)

Finland 1,44 (2014) 1,44 (2015) 1,43 (2016) 0,93 (2017)

I övriga EU var Tyskland, Storbritannien, Cypern och Malta de länder som hade en lägre frekvens av dödsolyckor i arbetet under 2017.

Handelsorganisationen för producenter, importörer, grossister, återförsäljare och utbildningsföretag för personlig skyddsutrustning.

NSA, Box 22 307, 104 22 Stockholm | Telefon: +46 8 508 938 00

Powered by Branschkansliet