Vid myndigheternas gemensamma kontroller ser inspektörerna ofta arbetstagare som arbetar i farliga miljöer utan rätt skydd. Foto: Arbetsmiljöverket.

Arbetet mot arbetslivskriminalitet brådskar

Utvidgat samarbete mellan myndigheter och utökade befogenheter behövs i det fortsatta arbetet mot arbetslivskriminalitet. Vikten av fortsatta kontroller både regionalt och lokalt framhålls i den senaste lägesbilden för det myndighetsgemensamma arbetet mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Budskapet är att det brådskar att komma tillrätta med bidrags- och skattebrott och utnyttjande av arbetstagare.

– Vi har gjort över 6 000 gemensamma kontroller sedan 2018. Det är när vi kommer ut på arbetsplatserna som vi upptäcker oegentligheter och misstänkta brott. Vi ser inte att arbetsmarknadskriminaliteten minskar så det är viktigt att öka antalet kontroller, säger Conny Svensson, kontrollsamordnare på Skatteverket.

Risken för arbetslivskriminalitet är störst inom bygg-, restaurang, transport- och städbranschen liksom inom vård, omsorg och sociala tjänster. Lägesbilden visar att brott mot utlänningslagen, när exempelvis falska anställningsbevis eller identitetshandlingar används, ofta är en förutsättning för större brottsupplägg. Den internationella prägeln på brottsligheten ökar också och uppläggen sker ofta genom olika företagsformer. De mindre företagen står för merparten av regelbrotten.

Lägesbilden visar att fler myndigheter kan bidra i arbetet framöver. Mer resurser efterfrågas för att hantera den ökande mängden ärenden. Samtidigt behöver hela rättskedjan stärkas när antalet arbetsplatskontroller ökar.

– Myndigheterna måste kunna arbeta smartare och effektivare. Nu hämmas vi bland annat av förbudet att dela information med varandra, både när det gäller iakttagelser ute på arbetsplatserna och när det gäller att bedöma var kontrollbesök ger störst effekt, säger Eva-Lena Edberg, enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Det behöver också finnas möjlighet att lämna information vidare till andra myndigheter som kan agera mot företag som anlitar illegal arbetskraft. Det krävs ändringar i exempelvis de förordningar som reglerar Försäkringskassans befogenheter att utreda ärenden om assistans eller i förordningar som gäller Arbetsförmedlingens anställningsstöd så att stöd till olämpliga arbetsgivare ska kunna nekas. Det har därför lämnats en hemställan till Arbetsmarknadsdepartementet med krav på förändringar.

– Vi myndigheter behöver bli snabbare på att utreda ärenden och dela ut sanktioner till de arbetsgivare som bryter mot reglerna, säger Arne Alfredsson, chef för myndighetsgemensamma kontroller på Arbetsmiljöverket

Pandemin har begränsat myndigheternas fältarbete även under 2021. Utredningsresurserna har också varit begränsade på vissa myndigheter eftersom arbetet med krisstöd till företagen har prioriterats.

Framöver ska bland annat insatserna mot människoexploatering prioriteras. Genomslaget av den nya lagen om människoexploatering ska följas upp, hittills har endast ett ärende lett till fällande dom.

Samverkan med arbetsmarknadens parter ryms också inom myndigheternas uppdrag. Det planeras förebyggande insatser tillsammans med parterna, bland annat för att öka företagens kunskaper om upphandlingar så att kriminalitet kan undvikas.

Läs mer

Läs mer