Återvinningsarbetarnas arbetsmiljö ska kartläggas

För första gången ska återvinningsarbetarnas arbetsmiljö i Sverige kartläggas via en bred forskningsstudie. Tanken med samhällets satsningar på återvinning och cirkulär ekonomi är tänkt att minska mängden farliga ämnen i miljö, men för de som arbetar med att ta hand om uttjänta produkter kan det faktiskt bli precis tvärt om. Det konstaterar Karin Broberg, professor i miljömedicin vid Karolinska Institutet i Stockholm och vid Lunds universitet, som leder Fortefinansierade forskningsprojektet GreenMetalWaste.

Tillsammans med forskare i Lund, Göteborg och Umeå ska arbetsmiljön kartläggas inom återvinningsindustrin, men samtidigt arbeta tillsammans med företagen för att minska hälosriskerna. 

– Det finns en stor press på återvinningsindustrin att skala upp och återvinna allt mer material. Samtidigt är det en potentiellt farofylld miljö och vi vet väldigt lite om vilka arbetsmiljörisker som finns, säger Karin Broberg i en artikel från Forte. som publiceras i forskning.se.

Återvinningsindustrin har vuxit med närmare 80 procent mellan åren 2000 och 2019. Enligt SCB:s statistik fanns 14.700 anställda inom branschen 2019, men trots det är det förvånansvärt liten kunskap om arbetsmiljöriskerna för de anställda.

– Statistiken över arbetsrelaterade hälsobesvär inom återvinningsindustrin är ganska dålig och svår att tolka. Större epidemiologiska studier, som gjorts för exempelvis svetsare och sjuksköterskor, saknas helt.

– Vi förväntar oss att även återvinningen av metaller kommer att öka. Och vi vet att många metaller som används är hälsofarliga. De skapar inflammationer och riskerar att ge skador på dna, vilket bland annat ökar risken för cancer, säger Karin Broberg.

Andas in damm

Karin Broberg har själv besökt flera arbetsplatser som ingår i studien och menar att den kanske största arbetsmiljörisken inom metall- och elektronikåtervinning är att arbetarna utan korrekt skyddsutrustning riskerar att andas in metallhaltigt damm.

– Arbetsmiljön innefattar många farliga moment. Vissa arbetsuppgifter är väldigt dammiga. Andra moment kräver manuellt arbete, som kan vara ergonomiskt belastande.

Upp emot 200 anställda i både större och mindre återvinningsföretag kommer att förses med luftprovtagare, där forskarna kan mäta mängden av olika ämnen som arbetaren får i sig via inandningsluften.

– Vi kommer bland annat att mäta exponeringen för en rad olika metaller. Både kända miljögifter som bly, kadmium och arsenik men även mindre uppmärksammade metaller som litium och indium, säger Karin Broberg.

Kemiska ämnen

Förutom metaller kommer mätningarna även handla om olika kemiska ämnen, bland annat PFAS. Luftmätningarna kompletteras med blod- och urinprov för att ge svar på frågan om hur mycket av ämnena som tas upp av kroppen. De anställda kommer även att få svara på frågor kring hur man uppfattar sin hälsa och upplevelsen av arbetsrelaterade symptom eller besvär. Även de ergonomiska belastningarna kommer kartläggas.

– Det är viktigt att projektet täcker in så många hälsorisker som möjligt, säger Karin Broberg.

När projektet avslutas kommer forskarna att samarbeta med företagen för att hitta lösningar som ska minimera exponering och hälsorisker.

– Vi kommer att återkoppla direkt till deltagande företag och även samla hela branschen för att ge konkreta råd och rekommendationer om exempelvis personlig skyddsutrustning, säger Karin Broberg.

Läs mer