Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell. Foto Folkhälsomyndigheten.

”En god och jämlik hälsa är avgörande för pandemiberedskap”

Folkhälsomyndigheten ser svagheter i Sveriges nuvarande smittskyddslagstiftning, i samhällets förmåga att skapa förutsättningar för en god hälsa i hela befolkningen, och i förmågan att skydda hela befolkningen mot allvarliga hälsohot. Det skriver gd Karin Tegmark Wisell i en debattartikel publicerad i Dagens Nyheter den 12 maj 2023.

Pandemin med covid-19 har visat att hela samhället måste arbeta förebyggande och ha en god beredskap för att minimera effekterna av en hälsokris. Utifrån de utvärderingar som har gjorts konstaterar Folkhälsomyndigheten att det är genom ett gemensamt lärande och med tydlig ansvarsfördelning som vi bäst rustar oss för framtiden. ”En god och jämlik hälsa i hela befolkningen är avgörande för ett hållbart och motståndskraftigt samhälle, och för ett robust civilt försvar”, skriver Karin Tegmark Wisell i debattartikeln.

I fem punkter sammanfattar Folkhälsomyndigheten utvecklingsbehov

I fem punkter sammanfattar Folkhälsomyndigheten utvecklingsbehov som myndigheten ser:

1. En modern smittskyddslagstiftning

Nuvarande smittskyddslagstiftning bör ses över för att kunna anpassas utifrån sjukdomars allvarlighetsgrad och lokalt epidemiologiskt läge. Det behöver vara möjligt att snabbt vidta samhällsåtgärder utifrån legal grund. Lärdomar från covid-19 pandemin bör därför beaktas i den pågående utredning som analyserar behovet av nya bestämmelser inför framtida pandemier.

2. Ett i regionen centralt placerat smittskydd med kapacitet att snabbt skala upp

För att möjliggöra riktade insatser vid stor smittspridning krävs snabb omställning. Berörda verksamheter behöver vara dimensionerade för att kunna ställa om med kort varsel, samt organiseras centralt i regionen så att verksamheten kan ta det samlade ansvar för smittskyddsarbetet inom regionen, som smittskyddslagen föreskriver.

3. Bättre tillgänglighet till hälsodata för att styra åtgärder rätt

För ett datadrivet folkhälsoarbete och en bättre smittskyddsberedskap måste hälsodata bli mer tillgänglig. Samverkan kring hälsodata behöver intensifieras och lagstiftning ses över. Datainhämtningen måste ske snabbare, vara automatiserad och mer detaljerad. Det skulle ge bättre förutsättningar till analyser som kan användas som underlag för åtgärder. Den statliga utredningen om Hälsodata som nationellt intresse för en lagstiftning för interoperabilitet och European health data space (EHDS) behöver inkludera förslag inför framtiden också när det gäller smittskyddsberedskapen.

4. Bättre beredskapslager och stärkt medicinsk kompetens

Både hälso- och sjukvården och äldreomsorgen behöver säkra beredskapslager av exempelvis förbrukningsmaterial som skyddsutrustning och läkemedel. Äldreomsorgen behöver säkra tillgången till utbildad personal, förstärka den medicinska kompetensen samt i vissa fall bättre organisatoriska förutsättningar.

5. Satsningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen

Pandemin har belyst hur hårt ojämlika förutsättningar slår mot individer och samhälle. Hälsofrämjande och förebyggande insatser ökar Sveriges motståndskraft mot pandemier och stärker hälsan i de grupper i befolkningen som har störst risk för ohälsa. Om ojämlikheten i hälsa består riskerar kostnaderna för individ och samhälle att bli mycket höga även vid nästa kris. För att stärka folkhälsan och uppnå riksdagens mål behövs ytterligare insatser från aktörer inom många områden. En mer gynnsam utveckling betyder mycket för de som annars riskerar att drabbas av sjukdom, och minskar samtidigt kostnader för sjukvård, rehabilitering och förlorad produktion.

Läs mer

Branschorganisationen för producenter, importörer, grossister, återförsäljare och utbildningsföretag för personlig skyddsutrustning.

NSA, Box 22 307, 104 22 Stockholm | Telefon: +46 (0)708-97 67 56

Powered by Brasab

Arbetsgivare brister i det förebyggande arbetsmiljöarbetet