Foto Martin Lindner/Wikimedia Commons

Fler dör av asbestrelaterad sjukdom än i arbetsolyckor

Varje år dör fler i Sverige av asbest än i arbetsolyckor och en skärpning av EU-direktivet är högprioriterat för Ilan De Basso (S), som är ny ledamot av Europaparlamentet. Mellan 30.000 och 90.000 människor inom EU dör varje år av asbestrelaterade sjukdomar.

Ilan De Basso ser som en av de viktigaste frågorna strängare gränsvärden och ett mer systematiskt arbete med sanering av asbest i samhället. Sverige införde ett totalförbud mot asbest 1982, men fortfarande dör mellan 70 och 100 personer årligen i asbestrelaterade sjukdomar. Asbest skördar fortfarande offer trots att 40 år har passerat.

– Detta ska jämföras med antalet som omkommer i arbetsolyckor, vilket är omkring 55 personer årligen. Asbest är ett jätteproblem. Vi i Sverige är inte klara med frågan på något sätt, säger Ilan De Basso till Arbetarskydd.

Det kan det ta upp till 40 år innan de värsta hälsoskadorna av inandade asbestfiber utvecklat, skriver Europaparlamentet i en initiativrapport där kraven på skärpt direktiv finns.  Den vanligaste formen av arbetsrelaterad cancer är lungcancer och asbest är huvudorsaken till den cancerformen i upp till 75 procent understryks i rapporten. Trots det finns det fortfarande ca 400.000 ton asbest kvar i svenska byggnader. Enligt den europeiska kemikaliemyndigheten Echa är asbest en carcinogen utan tröskelvärden.

Den socialdemokratiska gruppen i EU ser ett av de viktigaste kraven ett sänkt gränsvärde från nuvarande 0,1 fiber per kvadratcentimeter ned till 0,001 fiber, men det räcker inte. En annan skärpning är att varje medlemsland ska ha ett asbestregister.

– Polen har jobbat bra med frågan, gjort en totalinventering och prioriterat hur asbestsaneringen ska utföras. Vår tanke är att denna systematik förs över i en europeisk kontext och samma krav ställas i hela EU.

Ett register ger inte bara kunskap om asbestens spridning i landet utan ger också bättre förutsättningar i händelse av olyckor och brand.

– Personal som rycker ut får kontroll över om det finns asbest i byggnaden och kan så ta på sig rätt skyddsutrustning, understryker De Basso.

– I dag finns inget EU-direktiv om hur efterkontroller utförs på ett professionellt sätt. Denna lucka har lett till att en del oseriösa företag i saneringsbranschen har kunnat utnyttja situationen.

En felaktigt utförd sanering drabbar inte bara arbetstagarna som arbetar i byggnaden utan även de som vistas där.

– Efterkontrollen har där väldigt stor betydelse för alla människor.

EU-kommissionen planerar att lägga fram förslag på hur direktivet om asbest från 2005 kan skärpas till hösten. De nya reglerna kommer inte minst skydda sjukvårdspersonal bättre mot exponering av hälsofarliga mediciner, till exempel sådana som används vid cancerbehandlingar.