Is och snö är inte hela förklaringen till halk- och fallolyckor. Hala golv är en bov i dramat. Bild Wikimedia Commons.

Många yngre drabbas av halk- och fallolyckor

En stor del av halkolyckor är inte äldre som halkar på en osandad trottoar. Istället sker en stor del av halk- och fallolyckorna på jobben eller vägen dit. Sedan 2017 har Arbetsmiljöverket räknat in 21.792 arbetsolyckor med fotskada och påföljande sjukskrivning, rapporterar Arbetarskydd. Flest olyckor drabbar yngre, arbetsolyckor med fotskada är 50 procent fler i gruppen 25 – 32 år som bland 56 – 64-åringarna.

60 procent av de fotskadade är män och mest olycksdrabbad är tillverkningsindustrin, transport och byggbranschen. För kvinnor är det flest som drabbas inom vård och omsorg, utbildning och handel. Lägst drabbade är bank- och försäkringsbranscherna, informationsverksamhet eller utvinning av mineraler märklig nog, som är nästan helt befriade från dessa olyckor.

Enligt Arbetsmiljöverkets statistik så har 13.637 halkolyckor under de senaste fem åren lett till sjukskrivning. Här drabbas kvinnor 20-30 procent oftare. Under pandemin halverades olyckorna för att sedan stiga till rekordnivå under fjolåret.

Kravet på personlig skyddsutrustning grundas i en EU-förordning från 2018 och det är arbetsgivarens ansvar att bekosta dessa åt de anställda. I många fall ingår skor med stålhätta eller spiktrampsskydd inom vissa yrken, men inom många yrken uppstår en tvist om behovet. 

Inom Handels är det flesta av 150.000 medlemmar personer som står och går i butiker och lager hela dagarna. De som behöver skyddsskor får dessa enligt lag av arbetsgivaren, men i övrigt varierar det.

– På lager där vi har starka fackklubbar får de anställda ofta en klumpsumma på 1000 – 1500 kronor om året för att köpa arbetskläder, säger arbetsmiljöombudsman Krister Colde till Arbetarskydd.

– I butik är det inte alls lika bra. Vi har en motion om att kräva arbetsskor i butiker och vi försöker få in det i avtalet. Men där vill arbetsgivaren inte ta det fulla arbetsgivaransvaret. Det blir oftast att folk går i jympaskor som de köpt själva.

Enligt Transports arbetsmiljöombudsman, Martin Miljeteg, är variationen stor inom förbundets 25 avtalsområdn.

– Stora åkerier och terminaler handlar i regel in bra skyddsskor till dem som behöver. Ofta tar arbetsgivaren och skyddsombudet fram arbetskläder i samverkan. Men vi har ställen där anställda får dela på skyddsskor när det anses behövas. Och vi har haft centrala förhandlingar om företag som inte ens tillhandahållit skyddsskor. Här finns, diplomatiskt uttryckt, en stor potential för arbetsgivaren att bli bättre.

Bra arbetsskor med stadga och bra halkskydd är det i regel sämre ställt med,.

– Det är inte ovanligt att arbetsgivaren säger: ”Här har du en tusing, stick till Jula eller Ö&B och köp något”. Då är det inte säkert att det blir toppkvalitet. Det är ingen brist på bra skor på marknaden, i dag finns det snygga jympadojjor med bra skydd.

Halkolyckor beror inte enbart på is och snö utan ofta på våta och hala golv.

– I avtalet med Visita finns en skrivning om att behovet av säker fotbeklädnad ska utredas av skyddsorganisationen om arbetet så påfordrar. Men den försöker arbetsgivarna runda. De hävdar att det inte behövs skyddsskor, men kräver ändå i vissa anställningsavtal att den anställde ska skaffa skor med halksäker sula, säger Kent Johansson, ombudsman på Hotell- och restaurangfacket.

Fritöser inom hambugerkök kan ge en oljehinna på golvet och förvandla det till en glashal yta.

– Våra regionala skyddsombud drev två fall till förvaltningsrätten när arbetsgivaren vägrat skyddsskor efter en 6:6a-framställan. Jag tycker inte att vi heller haft Arbetsmiljöverket på vår sida när våra regionala skyddsombud krävt skor som motverkar halka.

Siffror från AFA Försäkring visar att i storkök är fallolyckor den näst största olycksorsaken efter skärskador:

– Vi har haft skrivningen om halkfria skor i avtalet sedan 1991, säger Kent Johansson. Men det är fortfarande ovanligt att arbetsgivarna köper in bra skor.

De fem vanligaste halkskadorna:

1. Fraktur på underarm
2. Skador på skuldra och överarm
3. Fraktur och stukning på fotled
4. Fraktur på överarm
5. Hjärnskakning

Handelsorganisationen för producenter, importörer, grossister, återförsäljare och utbildningsföretag för personlig skyddsutrustning.

NSA, Box 22 307, 104 22 Stockholm | Telefon: +46 8 508 938 00

Powered by Branschkansliet