Ulf Kvarnström, arbetsmiljöansvarig. Foto Byggnads.

​

Minskat antal skyddsombud efter pandemin

Flera fackförbund har sett en minskning i antalet skyddsombud efter pandemin. För Byggnads del handlar det om att från att ha gjort en ökning i antalet skyddsombud 2019 så har man under pandemin backat till 2018 års nivåer. Anledningen tros vara att pandemin medfört minskad närvaro ute på byggarbetsplatserna, vilket även har påverkat rekryteringen av nya skyddsombud.

Frågan är om skyddsombudens arbete har blivit svårare under senare år?

– Riskbedömningsarbetet och vakandet över arbetsplatserna vid pandemiutbrottet var en ovanlig och annorlunda situation för skyddsombuden. Smitta är en ovanlig risk i vår bransch, säger Ulf Kvarnström, arbetsmiljöansvarig på Byggnads.

Ny statistik visar alltså att antalet skyddsombud inom Byggnads backat till 2018 års nivåer. När Unionen i samband med en artikel för tidningen Arbetarskydd kontrollerade den dagsaktuella siffran över antalet arbetsmiljöombud visade det sig att antalet minskat kraftigt. Under Coronapandemin har Unionen tappat 500 skyddsombud. Att antalet skyddsombud minskar gör alla till förlorare, enligt Maria Steinberg, expert på arbetsmiljörätt.

– Förbundet (Unionen) har satsat jättemycket, utsett skyddsombud och utbildat dem. Minskningen är stor. Det kan bero på pandemin, men även tystnadskultur. Många arbetstagare är oroliga för sina anställningar och vågar inte framlägga sina synpunkter, säger. hon till Arbetarskydd.

Inte svårare att rekrytera
Byggnads tog fram riktlinjer och riskbedömningar som skickades ut till regioner och andra informationsvägar i samband med pandemiutbrottet och har precis som många andra fackförbund sett en minskningen av antalet skyddsombud under pandemin.

– Vi kan konstatera en nedgång i antalet skyddsombud och exakta orsaker till det måste vi analysera närmre. Byggnads har fortsatt ett stort antal skyddsombud, men när medlemskontakterna minskat under pandemin har det sannolikt även påverkat rekryteringen av skyddsombud.

Han menar ändå att det är vanligt att skyddsombud fortsätter sitt mandat när det ska förnyas.

– Arbetsmiljöintresset är generellt sett stort i vår bransch.

Förutom Coronapandemin har frågan om arbetslivskriminalitet lyfts fram i debatten idag. I början av november ifjol inledde Arbetsmiljöverket en informationsinsats tillsammans med sju andra myndigheter där huvudbudskapet var ”låt oss stoppa att människor utnyttjas på jobbet”.

Kan arbetslivskriminalitet ha påverkat situationen för skyddsombud inom Byggnads?

– Arbetslivskriminaliteten drabbar RSO (regionala skyddsombud) mest. RSO med utökad tillträdesrätt möter ofta arbetsplatser med många risker och företag som hanterar papperslösa och svartarbete, säger Ulf Kvarnström.

Utökad tillrädersrätt
Det nya avtalet för byggbranschen, som blev klart i november 2020, ger regionala skyddsombud utökad tillträdesrätt, ett förbättrat huvudentreprenörsansvar och fler verktyg för att komma åt lönedumpning. Johan Lindholm, förbundsordförande i Byggnads, kallade avtalet för historiskt.

– Där lagstiftarna gick bet klev landets byggnadsarbetare in. Där politiken misslyckades visade Byggnads medlemmar vad ett starkt och enat fackförbund kan åstadkomma. Att ge de regionala skyddsombuden ökad tillträdesrätt kommer inte lösa alla problem i byggbranschen men det ger oss verktygen att göra skillnad på riktigt, sa Johan Lindholm när avtalet presenterades.

När alltså flera fackförbund ser en minskning av antalet skyddsombud i sin verksamhet, vad kan då göras för att göra situationen bättre i framtiden?

– Under vår arbetsmiljövecka vecka 43 dokumenterade en stor procent av skyddsombuden att dom inte blir med i tidigt skede av riskbedömningar och planering och utformning av arbetsplatserna. Även i rapporten Det smärtsamma priset kommer samma statistik fram. Vi måste öka informationen om skyddsombudens rättigheter i samband med uppdraget, vår egen fyra dagars grundutbildning tar upp rättigheter och skyldigheter, säger Ulf Kvarnström.

Brist hos 51 procent
När Byggnads skyddsombud gjorde en granskning av 1.430 arbetsplatser i slutet av oktober visade det sig att okunskap och brist på hjälpmedel leder till ergonomiska skador för byggnadsarbetare. Totalt 51 procent av de kontrollerade arbetsplatserna hade någon form av brist i sina riskbedömningar. 31 procent hade inte genomfört några ergonomiska riskbedömningar över huvud taget.

– Det är fullkomligt oacceptabelt! Människan är ingen maskin och byggnadsarbetarna får betala med sina kroppar när penningjakten går före arbetsmiljön. Konsekvensen är sjukskrivningar som kostar samhället stora summor varje år, för att inte tala om det mänskliga lidandet. Här måste det ske en uppryckning, sa Byggnads förbundsordförande Johan Lindholm, när granskningens resultat stod klart.

(Texten har uppdaterats)