Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör MSB. Foto Eva Dalin/MSB.

MSB: Från ”just in time” till ”just in case”

MSB:s generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka var en av talarna den 26 april då ett svenskt-finskt seminarium om försörjningsberedskap arrangerades i Stockholm av Hanaholmen. 

– Vi är ju många som har fått oss en tankeställare under pandemin när skyddsutrustning och sjukvårdsmaterial snabbt tog slut i hela världen, säger Petri Gornitzka till finska Hufvudstadbladet och menar också att beredskapslager på hjul – ”just in time!” – i framtiden allt mer kommer att bytas ut mot ”just in case” – för säkerhets skull.

Coronapandemin visade på bristerna i den svenska krisberedskapen eftersom Sverige monterat ner beredskapslager under de senaste 30 åren. Det har inte Finland gjort, medan Sverige panikhandlade skyddsutrustning och annat som krävdes kunde Finland ta till de lager som fanns. Det nordiska samarbetet fick samtidigt sig en törn och nu strävar båda länderna efter att fördjupa samarbetet.

– Det behöver fördjupas och det behöver utvecklas. Den svenska förmågan utgår till stor del från den fredstida krisberedskapen, säger Charlotte Petri Gornitzka.

Långsiktig plan
Nu arbetar Sverige systematiskt för att få ett stabilt modernt civilförsvar och MSB ska presentera en långsiktig plan för det genom sex prioriterade fokusområden: beredskapsplaner och krigsorganisation, ledning och samverkan, att ge och ta emot civilt och militärt stöd, försvarsvilja, stärkt informations- och cybersäkerhet och försörjningsberedskap.

Den civila krishanteringen riktar sig inte bara till nationell-, regional- eller kommunal nivå utan riktar även sig till individer. 

– Årets krisberedskapsvecka handlar om hur man kan ha tillräckligt med mat för en vecka, säger Petri Gornitzka.

En utredning ser nu över de svenska beredskapslagren och ska redovisa sina slutsatser i maj 2023 och då även ge förslag på en nationell funktion för försörjningsberedskap med finansieringslösningar. 

– Vi kan inte sitta på händerna medan den här utredningen pågår. Vi tror att vi kommer behöva ha lager igen men det kommer att behöva kompletteras, säger Petri Gornitzka till Hufvudstadbladet.

Framtidens försörjningsberedskap
Exempel på den nya typens beredskapsplanering är de företag som ställde om sin produktion under pandemin för att tillverka sjukvårdsmaterial och medicinteknisk utrustning. De fyra företagen Volvo, Saab, Mölnlycke och ABB har tagit initiativ till att vidareutveckla framtidens försörjningsberedskap. Initiativet ska nu bli en modell för framtiden och presenteras före sommaren i samarbete med forskningsinstitut och Försvarsmakten.

Många företag finns på båda sidor gränsen.

– Företag är de stora nycklarna när det gäller att utveckla det internationella samarbetet kring försörjningsberedskap. Staten och den offentliga sektorn har en tendens att fokusera på vad som kan göras inom de nationella gränserna. I företagens DNA finns grunden för att tänka större, också globalt, säger Karl Lallerstedt, ansvarig för säkerhetspolicyfrågor vid Svenskt Näringsliv som också deltog vid seminariet.

Enligt honom är det omöjligt för två små länder, som Sverige och Finland, att vara självförsörjande.

– Vår strategi måste vara att säkra en viss grundnivå när det gäller vår egen försörjningsberedskap och samtidigt säkra att vi kan producera tillräckligt många varor eller tjänster som är eftertraktade av andra stater.

Och när det gäller försörjningsberedskapen ligger Finland steget före Sverige.

– Sverige har en resa att färdas när det gäller att återbygga sin beredskapsförmåga. Den här resan är sannolikt Sveriges viktigaste kommande bidrag när det gäller att stärka den gemensamma finska och svenska säkerheten, säger Karl Lallerstedt till Hufvudstadbladet.