– När vår trygghet utmanas ska Sverige stå starkt. Vid sidan av sats­ningar på det militära försvaret föreslår regeringen även sats­ningar på 800 miljoner kronor för att stärka det civila försvaret och kris­bered­skapen. Så stärker vi sam­hällets motstånds­kraft i händelse av kris och i krig, inför framtiden men också här och nu, säger finans­minister Mikael Damberg, säger finans­minister Mikael Damberg.

Regeringen: Behov att stärka krisberedskapen

Den säker­hets­politiska utveck­lingen i Sveriges när­område har medfört ett behov av att stärka det civila försvaret och kris­beredskapen. I vårändrings­budgeten för 2022 tillför regeringen därför samman­lagt 800 miljoner kronor för att stärka det civila försvaret på lokal, regional och nationell nivå.

Det skriver regeringen i ett pressmeddelande. Bland annat heter det: ”Det finns dess­utom behov av att förstärka förmågan att hantera händelser med farliga ämnen. MSB föreslås tillföras 20 miljoner kronor för detta ändamål för bland annat inköp och utplacering av nöd­vändig utrust­­ning och materiel.”

Regeringen skriver följande i pressmeddelandet:

Den säker­hets­politiska utveck­lingen i Sveriges när­område har medfört ett behov av att stärka det civila försvaret och kris­beredskapen. I vårändrings­budgeten för 2022 tillför regeringen därför samman­lagt 800 miljoner kronor för att stärka det civila försvaret på lokal, regional och nationell nivå. Satsningarna är en del av överens­kommelsen mellan samtliga riks­dagspartier om det militära och civila försvaret.

– När vår trygghet utmanas ska Sverige stå starkt. Vid sidan av sats­ningar på det militära försvaret föreslår regeringen även sats­ningar på 800 miljoner kronor för att stärka det civila försvaret och kris­bered­skapen. Så stärker vi sam­hällets motstånds­kraft i händelse av kris och i krig, inför framtiden men också här och nu, säger finans­minister Mikael Damberg, säger finans­minister Mikael Damberg.

Samhälls­institutioner och infra­struktur
Stärkt civilt försvar i kommuner, regioner och statliga myndigheter

Kommunerna utgör en viktig grund­läggande bas för det civila försvaret. I vår­ändrings­budgeten föreslås kommuner och regioner tillföras 100 miljoner kronor för arbetet med kris­beredskap och civilt försvar, varav 80 miljoner kronor till kom­munerna och 20 miljoner kronor till regionerna. Läns­styrel­serna föreslås även tillföras 30 miljoner kronor för arbetet med att bland annat stötta den lokala och regionala nivån med planering samt risk- och sårbar­hets­analyser.

För att minska risken för att verk­samhet lamslås till följd av exempelvis cyber­angrepp behövs ett robust och systema­tiskt informations­säkerhetsarbete. Myndig­heten för sam­hälls­skydd och beredskap, MSB, föreslås därför tillföras 15 miljoner kronor för att stärka samhällets förmåga att stå emot cyber­attacker.

Regeringen avser även besluta om en ny struktur för sam­hällets kris­beredskap och civilt försvar som innebär att flera statliga myndig­heter får tydligare ansvar och uppgifter inom området. Den nya strukturen, som ska beslutas före sommaren, var planerad att träda i kraft den 1 januari 2023 men tidigare­läggs nu i syfte att öka takten i arbetet. För detta föreslås berörda myndigheter tillföras samman­lagt 65 miljoner kronor.

Stärkt infrastrukturell beredskap
Samhällets infra­struktur behöver fungera också i händelse av kris. Regeringen föreslår därför tillskott för att stärka den infra­strukturella bered­skapen.

Förmågan att kommuni­cera spelar en vital roll i hante­ringen av en kris. Post- och tele­styrelsen tillförs därför 80 miljoner kronor i syfte att tidigare­lägga materiel­inköp för att säkra kommunika­tions­bered­skapen. En fungerande elförsörj­ning är en nöd­vändig­het för många sam­hälls­­viktiga verk­samheter. Svenska kraft­nät tillförs därför 50 miljoner kronor för att öka för­mågan att hantera potentiella störningar i elförsörjningen. Energi­myndigheten tillförs 30 miljoner kronor för att stärka leverans­kedjorna och säkra en tillförlitlig och fungerande drivmedels­beredskap.

Vid en kris eller höjd bered­skap behöver samhälls­viktiga aktörer kunna leda verk­samheten från en alternativ och i vissa fall mobil lednings­plats. Behovet av sådana alternativa lednings­platser har ökat med anledning av det för­säm­rade säkerhets­politiska läget. Regeringen tillför därför 25 miljoner kronor till anslaget Kris­beredskap för detta ändamål.

Tillgång till rent dricks­vatten är en sam­hälls­viktig funktion som alltid måste fungera, i fredstid såväl som vid höjd bered­skap. Därför föreslår regeringen att Livs­medels­verket ska tillföras 10 miljoner kronor som innebär att de under 2022 kommer att kunna tidigare­lägga etableringen av nya nödvatten­depåer samt att befintliga depåer förstärks.

Att trans­porter och trans­portinfra­struktur fungerar är en nödvändig förut­­sättning för såväl handel och resor som livs­medels-, drivmedels- och läke­medels­försörj­ningen, men även för viktiga sam­hällsfunk­tioner såsom ambulans­sjukvård, polis och annan räddnings­verksamhet. 100 miljoner kronor föreslås därför tillföras för att både utveckla och vidmakt­hålla den statliga trans­port­infra­strukturen.

Regeringen föreslår också en satsning på 4 miljoner kronor inom CBRN-området (kemiska, mikro­biologiska och radio­nukleära hot), inklusive en förstärk­ning av den nationella analys­förmågan på dricks­vatten­området. Total­försvarets forsknings­instituts arbete med bered­skaps­diagnostik, vilket utgör en del av den nationella svenska laboratorie­beredskapen, behöver stärkas och föreslås tillföras 3 miljoner kronor.

Förstärkt skydd av befolkningen
Om det värsta ändå händer, att Sverige dras in i en väpnad konflikt, måste det finnas ett modernt och väl anpassat fysiskt skydd av civil­befolkningen. Sveriges befolk­nings­skydds­rum behöver rustas upp för att öka skydds­effekten och antalet till­gängliga platser. Vid en kris eller ett försämrat säkerhets­politiskt läge är dessutom ett fungerande utomhus­varnings­system av stor betydelse. Regeringen föreslår därför en satsning på 91 miljoner kronor inom detta område.

I händelse av kris eller krig kommer antalet komplexa räddnings­insatser att öka. Regeringen ser därför behov av att förstärka förmågan att söka efter och rädda människor. Det finns dess­utom behov av att förstärka förmågan att hantera händelser med farliga ämnen. MSB föreslås tillföras 20 miljoner kronor för detta ändamål för bland annat inköp och utplacering av nöd­vändig utrust­­ning och materiel.

Antal inkommande nöd­samtal till SOS Alarm har fortsatt att öka under 2022 vilket medfört långa svarstider på nöd­nummer 112. För att finansiera åtgärder som förbättrar svars­tiderna och stärker kris­bered­skapen föreslås ersätt­ningen till SOS Alarm att öka med 25 miljoner kronor.

Förmågan hos främmande makt och andra som vill det demo­kratiska Sverige illa har ökat och sårbar­heterna har blivit fler. I och med detta ökar belast­­ningen på Säker­hets­polisen bland annat vad gäller att bedöma och möta hot och stödja säker­hets­känsliga verk­samheter. För att vidta nödvändiga bered­s­kaps­åtgärder och säker­ställa fortsatt hög operativ förmåga föreslås Säker­­hets­polisen tillföras 20 miljoner kronor i vår­ändrings­budgeten 2022.

Läs mer

Branschorganisationen för producenter, importörer, grossister, återförsäljare och utbildningsföretag för personlig skyddsutrustning.

NSA, Box 22 307, 104 22 Stockholm | Telefon: +46 (0)708-97 67 56

Powered by Brasab