Under år 2023 dog 65 människor på arbetsplatsen

Med 65 omkomna personer i arbetsplatsolyckor år 2023 gör det till det värsta året sedan 2008. Enbart under december dog tio personer vilket gör den till värsta månaden sedan år 2000. Arbetsmiljöverkets statistik visar att det endast är november 2018 med nio omkomna som varit i närheten. Och det är bara tre månader under de senaste fem åren där man noterat noll omkomna – juli 2021, januari och december 2020. Men det finns mörkertal för att få hela bilden.

Tidningen Arbetarskydd nämner några sådana exempel, nämligen att utländsk arbetskraft ska rapportera olyckor och dödsfall i sitt hemland. Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren lämna in en 3:3a om dödsfall, svåra skador och allvarliga tillbud. Här arbetar Arbetsmiljöverket tillsammans med polis och Trafikverket för att fånga upp de fall som inte rapporteras till svenska myndigheter. Hur stort mörkertalet är vet ingen. En utredning från 2016 visade att bara tre av 25 dödsolyckor som drabbat utländsk arbetskraft i Sverige under en fyraårsperiod anmäldes enligt arbetsmiljölagen. Överrepresenterade grupper var skogsarbetare, lastbilschaufförer från östra Europa, samt byggjobbare. Speciellt stort tros mörkertalet vara när det gäller så kallad svart eller grå arbetskraft där arbetsgivare har starka orsaker att förtiga olyckor för att undgå sanktioner eller lagföring.

Ett annat mörkertal är utländska egenföretagare som omkommer under uppdrag i Sverige. Till allt detta ska läggas även de som omkommer på väg till eller från jobbet, som finns i Trafikverkets olycksstatistik men inte Arbetsmiljöverkets.

Arbetsmiljöverkets statstik visar alltså en miniminivå för dödsfall på jobbet och tidningen har frågat Katarina Eskils, seniorhandläggare på Arbetsmiljöverket som arbetar med säkerhetskultur, varför 2023 blev så olycksdrabbat.

– Det är svårt att hitta någon enskild förklaring, men tråkigt nog ser det ut ungefär som det brukar sett till branscher och misstänkta olycksorsaker. Det är inte alls bra att dödsolyckorna fortsätter inträffa i den utsträckning som sker.

Katarina Eskils påpekar att ansvaret för arbetsmiljön vilar på arbetsgivaren.

– Det ligger på dem att förebygga risker genom systematiskt arbetsmiljöarbete och det är ett stort ansvar. Man kunde önska att säkerhet på arbetsplatsen värderades i nivå med till exempel ekonomin.

Men så är inte fallet.

– Nej, vi inspekterar ju dagligen och påpekar brister som leder till att säkerheten förbättras. Men det är inte så ofta vi lämnar en arbetsplats utan att ha någon brist att peka på, säger hon till Arbetarskydd.

Det ska finnas säkerhetsmarginaler så att människor kan göra ett misstag, men ändå inte dö av det.

Fakta:

Svensk i tabellen betyder dödsolycka under arbetstid i den svenska arbetskraften. Utländsk betyder utländsk anställd som avlidit under arbete i Sverige, men här ingår också värnpliktiga och vissa kategorier elever med försäkringsskydd.

År           Svensk          Utländsk            Summa

2013         35                   9                          44

2014          41                  7                          48

2015          34                  6                          40

2016          37                  5                          42

2017          44                  7                          51

2018          50                  5                          55

2019          36                  7                          43

2020          24                  1                          25

2021          39                  8                          47

2022          40                  2                          42

2023          58                  7                           65

(Källa: Arbetsmiljöverket)