Varselplaggen ska användas enligt bruksanvisningarna. Du får inte modifiera plagget, till exempel sätta på ett skärp som täcker reflexer, eller vika upp ben eller ärmar. Det kan påverka synligheten och innebära en risk, säger AnnSofie Kero. (Foto Skydda Norge)

Varselkläder med fel storlek kan utgöra säkerhetsrisk

Enligt Arbetsmiljöverket kan varselkläder som sitter dåligt vara en säkerhetsrisk. Det är heller inte tillåtet att göra egna anpassningar, som att vika upp ben eller ärmar. Personlig skyddsutrustning ska anpassas till individen och inte innebära några risker i sig. Ansvaret för detta ligger hos arbetsgivaren.

– För stora skyddskläder leder till nya risker eftersom de kan fastna i maskiner och andra föremål och leder till risk att skada sig. För små kläder kan vara ett hinder i arbetet och därför också medföra risker, säger AnnSofie Kero som är civilingenjör på Arbetsmiljöverkets enhet för produktsäkerhet, i en artikel i Sekotidningen.

Att tillhandahålla personliga kläder i rätt storlek är arbetsgivarens ansvar. Kläderna ska passa bäraren oavsett om denne är man eller kvinna. Arbetsmiljöverkets föreskrift om användning av personlig skyddsutrustning inkluderar varselkläder.

– Det finns varselkläder i flera olika storlekar och även i damstorlekar på marknaden, säger AnnSofie Kero.

Uppfylla ISO-standard
För att få säljas inom EU måste varselkläder uppfylla en viss ISO-standard.

– Precis som med alla standarder betyder det att produkten lever upp till vissa krav på funktion och utformning, att den ger det skydd man kan förvänta sig, säger AnnSofie Kero.

ISO-standarden medför begränsningar, som exempelvis att en varselväst inte kan vara hur liten som helst i storleken och att ytan därmed påverkar fluorescerande material, som är ett krav för högsta skyddsklassen. Lösningen kan vara en kombination av plagg.

– Det är arbetsgivaren som måste se till att kombinationen faktiskt ger rätt skydd, så att det blir klass 3 om det är vad som krävs, säger AnnSofie Kero.

Den som tycker att varselplagget sitter illa kan heller inte göra egna anpassningar.

– Nej, plaggen ska användas enligt bruksanvisningarna. Du får inte modifiera plagget, till exempel sätta på ett skärp som täcker reflexer, eller vika upp ben eller ärmar. Det kan påverka synligheten och innebära en risk, säger AnnSofie Kero.

Så säger reglerna om varselkläder
Vid användning av varselkläder i jobbet gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om personlig skyddsutrustning, AFS 2001:3. I föreskriftens paragraf 6 står det:

Personlig skyddsutrustning får användas endast om den

a) är ändamålsenlig i förhållande till de risker den är avsedd för utan att den i sig leder till ökad risk,

b) är anpassad till förhållandena på arbetsplatsen,

c) är anpassad till aktuella arbetsställningar och arbetsrörelser,

d) är anpassad till arbetstagarens hälsotillstånd samt

e) passar bäraren efter nödvändig justering. *

* Med nödvändig justering menas att exempelvis spänna åt en rem – inte att vika upp kläderna, dra åt med ett extra skärp eller liknande.

EU-regler för varselkläder
EN ISO 20471-normen gäller för skyddskläder med hög synbarhet och riktar sig till tillverkare, importörer och distributörer av personlig skyddsutrustning, inte till slutanvändare.

Det finns tre olika skyddsklasser enligt normen, där klass 1 har lägst synbarhet och klass 3 högst:

Klass 1 ska ha minst 0,14 kvadratmeter fluorescerande material och minst 0,10 kvadratmeter reflekterande material

Klass 2 ska ha minst 0,5 kvadratmeter fluorescerande material och minst 0,13 kvadratmeter reflekterande material

Klass 3 ska ha minst 0,8 kvadratmeter fluorescerande material och minst 0,20 kvadratmeter reflekterande material.

Det går att kombinera plagg av de olika klasserna så att de tillsammans uppnår en högre skyddsklass, till exempel blir ett plagg i klass 1 och ett plagg i klass 2 tillsammans klass 2. Två plagg i klass 2 blir tillsammans klass 3.

Läs mer