Foto Wikimedia Commons.

Vilket fallskydd är bäst vid arbete i träd?

Tidningen Arbetarskydd tar upp frågan om vad som skyddar bäst mot fall vid den som arbetar uppklättrad i träd. Helkroppssele eller midjesele, spänt rep eller falldämpande anordningar? Det är frågor som nu går till rättstvist där Arbetsmiljöverket står mot alla andra. Tidningen har frågat flera som arbetar uppklättrade i träd.

Arbetsmiljöverket gjorde en inspektion i april förra året vid två företag som bland annat sysselsätter arborister. Eftersom arbetet utförs uppklättrade i träd så var fallskyddet en naturlig fråga under inspektionerna. 

Den personliga fallskyddsutrustningen vid klädklättring som används är i form av sele och klätterrep, men Arbetmiljöverket gjorde bedömingen att det fanns brister. Myndigheten ställde därför krav på att helsele skall användas, utrustningen ska vara förankrad i infästningsanordning och skyddsutrustningen ska hindra fall till underliggande nivå.

Företagen argumenterade för sin del att det inte var något fel på deras säkerhetsåtgärder och hänvisade till att metoder utvecklats från 1990-talet, delvis i samarbete med Arbetsmiljöverket, delvis i en internationell standardsättande kontext.

Företagen menade att en helkroppssele i många situationer är bättre ur ergonomisk synvinkel. Arbetet sker med klätterrepet spänt, som ett sätt att balansera längs trädstammen. Ytterligare förankringar kompletterar både för att höja säkerhet och metod för arbetspositionering.

– Arbetsmiljöverkets krav är inte anpassade till vårt arbete. De ställer krav som om vi hade flera meters fri fallhöjd, men det här är träd med massor av grenar, säger Christofer Olsson som är arborist och skyddsombud på ett av de berörda företagen, Svenska Trädmästarna, till Arbetarskydd. Han tycker att myndigheten jämför trädklättrare med personal som exempelvis skottar snö eller installerar solpaneler på tak.

– Vi utsätts för samma risk, att falla, men inte på samma sätt. Vi använder linan som stöd, den är under konstant spänning. Arbetsmiljöverket tycks ha svårt att förstå det.

Han menar att en sittsele är lättare att arbeta i än helsele.

– Vi kan sitta i vår sele utan att få några allvarligare besvär. Det är inget som vi har hittat på utan i enlighet med internationella standarder, European Treeworker, som är anpassade för vår verksamhet, säger Christofer Olsson.

Företagen överklagade Arbetsmiljöverkets förbud till Förvaltningsrätten. Arbetsgivarorganisationen Gröna arbetsgivare har försökt få till stånd ett möte mellan branschen och myndigheten utan att lyckas.

– Vår avsikt var att få till en dialog, helt enkelt. Det är mycket bättre än rättsliga processer. Fackförbundet Kommunal har också givit företagen sitt uttryckliga stöd, säger Camilla Backlund, arbetsmiljöexpert till Arbetarskydd.

Arbetsgivare och fack har lämnat utlåtanden till advokatfirman som företräder Svenska Trädmästare i överklagandet av förbudet, vilket betyder att Arbetsmiljöverket har ”alla emot sig”.

– Bedömningen vi gör är att de här kraven är de som behövs för att skydda arbetstagarna. Och kraven är ställda utifrån ett regelverk, säger Elseann Lundgren, chef för inspektörerna på Arbetsmiljöverket.

Branschorganisationen för producenter, importörer, grossister, återförsäljare och utbildningsföretag för personlig skyddsutrustning.

NSA, Box 22 307, 104 22 Stockholm | Telefon: +46 (0)708-97 67 56

Powered by Brasab