Lite buller räcker för att störa koncentrationen

Vår arbetsprestation blir sämre om vi utsätts för buller även med så låg ljudstyrka som 40 decibel. Det motsvarar vanligt bakgrundsljud i kontorsmiljöer och kök.

I ett labb på Chalmers har forskare gjort en studie där försökspersoner utfört koncentrationstester med bakgrundsljud av trafikbuller. De fick i uppgift att titta på en datorskärm och reagera på vissa bokstäver och efteråt skatta sin upplevda arbetsbelastning.

Studien visar att försökspersonerna fick betydligt sämre resultat på prestationstestet med trafikbuller i bakgrunden. De upplevde även arbetsuppgiften som svårare att genomföra.

– Det som är unikt med studien är att man kunnat påvisa försämrad prestation vid bullerpåverkan vid så låg ljudstyrka som 40 decibel, vilket exempelvis motsvarar vanlig bakgrundsljudnivå i kontorsmiljö eller i ett kök, säger Leon Müller forskare vid avdelningen för teknisk akustik vid Chalmers tekniska högskola.

Bakgrundsljudet bestod av två olika ljudsekvenser som simulerade en lastbil som kör förbi på tio respektive femtio meters avstånd. Båda sekvenserna hade ställts in så att de gav en toppljudstyrka på 40 decibel i rummet.

– Sekvensen som simulerar ljud från det närmare avståndet, alltså där ljudnivån förändras kraftigt medan ett fordon kör förbi, upplevdes oftast som mer störande av försökspersonerna. Det har att göra med att trafik på längre avstånd generellt upplevs som en mer konstant ljudbild, säger Leon Müller.

Bostäder byggs närmare trafikleder

De nya resultaten förstärker en redan problematisk bild av hur trafikbuller påverkar hur vi mår och hur vi presterar, menar forskarna. Under senare år har nämligen avståndet mellan trafikleder och nybyggda bostäder i svenska städer tillåtits krympa – en trend som också kan ses internationellt.

Chalmersprofessorn Wolfgang Kropp, som forskat om trafikbuller under många år, menar att uppluckringen av byggregler har lett till att problemen förvärrats.

– För att få bukt med bostadsbristen fattades 2015 och 2017 beslut för att förenkla och göra planprocesser mer likvärdiga över landet. Dåvarande bullerkrav sänktes eftersom de sågs som ett hinder för de 100 000 bostäder man ville bygga, och effekten av det är att vi nu bygger invid tungt trafikerade trafikleder utan att man tagit tag i trafikbullerproblematiken, säger Wolfgang Kropp.

I regelverken utgår man, lite förenklat, från medelnivån på buller utomhus över en 24-timmarsperiod, vilket inte fångar in enskilda passager.

Forskning tyder också på att de lågfrekventa topparna i bullret inomhus, som inte heller fångas in av nuvarande regler, är svåra att undgå och dessutom upplevs mer störande och därmed påverkar hälsan.

Sänkt fart för fordon kan ge ökad bullerexponering

I en annan studie har modelleringar gjorts av lågfrekvent ljud som visar att det framför allt är tung trafik i låg hastighet som ger upphov till lågfrekvent buller. Detta är svårt att få bukt med – trots bra isolering, täta fönster och att hus byggts i enlighet med byggnormer samt riktvärden för buller.

– Beräkningarna på olika typer av fasader visar att det är svårt att åstadkomma goda inomhusljudmiljöer nära trafikerade vägar. Att sänka hastigheten är heller inte någon lösning eftersom beräkningar visar att bullerexponeringen inomhus rent av kan öka när körhastigheten är nedsatt, säger Jens Forssén, biträdande professor i teknisk akustik på Chalmers.

Ljudmiljö sent i planprocess

Han anser att buller och ljudmiljö är faktorer som ofta kommer in för sent i planprocessen, vilket gör att man går miste om fördelar man kunnat få om man från början planerat för att nyttja platsen så bra som möjligt ur ett bullerperspektiv.

Forskarna är också eniga om att det som skulle ge bäst effekt vore att undvika att förtäta på platser där trafikbuller får för stor påverkan på hälsa och välmående.

Läs mer